Vill du lära dig hur och varför man komposterar? Högstadieelever på grundsärskolan har gjort en multimediepresentation som visar dig hur man kommer igång. Deras lärare Angela Borg och Inga Byström, berättar hur de metodiskt har gått tillväga. Ledorden för deras arbete har varit enkelt, strukturerat och tydligt. 

 
Bakgrund
Särskolorna i Alingsås är integrerade i övrig skolverksamhet. Högstadieklassen årskurs 7-10 i grundsärskolan är placerad på Östlyckeskolans högstadium. Under projektet gick 16 elever i klassen vilket gjorde den till en stor grundsärskoleklass. 
 

Projektet som var ett samverkansprojekt mellan grundskola och grundsärskola spände över flera ämnen - hemkunskap, svenska, NO och bild. Deltagarna var våra elever i högstadieklassen årskurs 7 -10. Vi som arbetade med projektet heter Inga Byström, klassföreståndare och tillika projektansvarig, de båda hushållslärarna Kerstin Skalin-Lindahl och Jane Jonsson som både tjänstgör på grundskolan och i grundsärskolan och Angela Borg med ansvar för multimedieproduktionen.

Tanken var att arbeta med kretsloppet och att anlägga en kompost i hemkunskapen för att regelbundet under en längre tid kunna studera den samt att dokumentera förloppet dels genom att skriva loggbok men även genom att producera en multimedial presentation. Undervisningen på grundsärskolan kännetecknas av att den är konkret och visuell. Det är viktigt att man låter alla sinnena samspela, stimulerar till upplevelser och integrerar flera arbetssätt. Informationstekniken ger nya möjligheter till utveckling och inlärning och blir ett verktyg. För våra funktionshindrade elever ökar förmågan att kompensera verkningarna av sina handikapp, allt enligt läroplanens mål.  
 
Våra mål
Vi satte upp övergripande mål som eleverna skulle uppnå var och en efter sina individuella förutsättningar.

Mediala mål
Eleverna ska:

• Använda sig av Internet och e-post
  
• Kommunicera digitalt med liknande målgrupper
  
• Sprida information via en egen webbsida
  
• Med stöd av lärare hantera de tekniska hjälpmedel som används

Pedagogiska mål
Eleverna blir på ett lustfyllt sätt miljömedvetna genom att:

• Själva anlägga en kompost
  
• Följa förloppet vecka för vecka genom konkreta iakttagelser
  
• Dokumentera iakttagelserna och upplevelserna på olika sätt
  
• Använda slutprodukten kompostjord till frösådd av en kryddgård
  
• Använda kryddorna i hemkunskapen

Övriga mål
Eleverna klarar, var och en efter sin förutsättning att:

• Sköta en kompost
  
• Demonstrera projektet och visa hanteringen av de tekniska hjälpmedel som använts

Det är viktigt att poängtera att tekniken måste underordna sig pedagogiken. Vårt projekt kan vid första anblicken se ut som om det förhållandet vore det omvända men med detta projektet ville vi implementera ny teknik och bredda datorkunnandet och öka datoranvändningen bland eleverna.

Budget
Projektdel:
Sammanlagd tid för all delaktig personal:
Planering och efterarbete 110 tim
Genomförande (utöver ord. undervisningstid) 80 tim
Utvärdering 90 tim
Kompetensutveckling 95 tim

Skolans del:
Två datorer, en till vardera klassrummet samt hemkunskapen.
Digitalkamera samt färgskrivare.  

Organisation och upplägg
Eleverna följde under en längre period en process och dokumenterade i loggbok och genom fotografering. Med stöd av oss lärare sammanställdes en multimediepresentation. Eleverna knöt nya kontakter och fick till stånd en regelbunden kommunikation med liknande målgrupper. Dessutom ökade och utvecklades samarbetet över ämnesgränserna och mellan berörd personal.
 
I hemkunskapen anlade eleverna en maskkompost inomhus och satte samman och använde en varmkompost utomhus. De dokumenterade utvecklingen vecka för vecka med kamera och loggbok. 
  
Under projektet hade vi 16 elever i klassen. Det var en stor spridning i gruppen och de fick arbeta i par med multimediepresentationen. Eleverna klarade mer än vad vi förväntade oss och det var positivt att arbeta med datorer och multimedia. Ledorden för oss i vårt arbetssätt har varit enkelt, strukturerat och framför allt tydligt.   
 
Erfarenheter
Datorn är ett utmärkt verktyg för våra elever och allt eftersom de lär sig att utnyttja fler möjligheter blir det också roligare. Det står i kursplanerna att varje elev ska nå målen efter sina förutsättningar. Detta har vi haft som utgångspunkt. Glädjande nog har vi funnit att många nått längre än vi trott skulle vara möjligt.

Att ha datorer med olika möjligheter (någon med ordbehandling och/eller träningsprogram, någon multimedia, någon nätuppkopplad) kan vara ett sätt att undan för undan kunna uppgradera sig. Det kan vara mycket påfrestande när det tekniska inte fungerar och man bör alltid räkna med att något oförutsett kan inträffa.

Innan projektet tog fart hade eleverna erfarenhet av olika pedagogiska program. Ett par av eleverna hade också tillgång till egna datorer av äldre modell. Elevernas inställning till att arbeta med datorer har blivit märkbart positivare. De flesta elever har nu grundkunskaper i datorhantering och klarar att på egen hand använda datorn. Vid intervju med eleverna visade det sig att endast två av sexton elever tycker att det är svårt att arbeta med datorn. Projektet visade att de flesta ansåg att de arbetat mycket mera med datorn än tidigare. Flera elever klarar att på egen hand att arbeta med programmen men många behöver mer träning för att bli helt självständiga.

Nästan alla elever kommunicerar via e-post och några har fått helt nya kontakter. Ungefär hälften av eleverna letar gärna på Internet efter information med olika innehåll och några klarar detta helt självständigt. Tillgång till nätuppkopplade datorer har gjort detta möjligt. Intresset för att utnyttja datorn på olika sätt har ökat avsevärt.

För att ge tid åt individuell handledning och grupphandledning vid datorn har eleverna fått planera och ta ansvar för sitt eget arbete under vissa arbetspass. För många är detta svårt och det behövs mycket träning.   
 
Tips
Visst råkar man ut för problem av olika slag när man arbetar med projekt - men en del problem kan undvikas ...

Tänk på att:

• ta många bilder när du fotograferar. Bilden är ett kort ögonblick som inte kan upprepas. Ha hellre ett stort material att utgå ifrån och sovra bland dem.
  
• dela upp bilderna som ni tar i olika mappar och namnge dem så ni minns bilden utan att behöva öppna alla
  
• när man arbetar projektinriktat så tar det tid och säkert mer tid än du räknat med...det gäller att prioritera
  
• eleverna får ta extra mycket ansvar för sitt andra skolarbete som löper parallellt med projektarbetet
  
• visa respekt för elevernas arbeten. När arbetar man så här stärks elevernas självförtroende och det är med stolthet de visar vad de åstadkommit
  
• att om du arbetar så här får du en speciell relation till eleverna som har en överspridningseffekt till andra ämnen.
• alltid ta en backupkopia
  
• elevernas "vanliga" datoranvändande ökar. Datorn blir ett självklart redskap i skolarbetet!

Vår produktion
I den presentation som blivit slutresultatet av vårt arbete med kompostering har varje elev tillfört sin bit. Vi har gemensamt åstadkommit en som vi tycker, trevlig och tydlig presentation av kompostering.

Att arbeta med multimedieprogram har också varit mycket positivt. Vårt arbete har blivit en cd-skiva som vi har gått ut med som handledning till liknande målgrupper. För att få en enhetlig och tydlig presentation i presentationen föreslog vi eleverna ett gemensamt system med färger, knappar och övergångar. Detta visade sig vara klokt eftersom vi då undanröjde många svåra val för eleverna. De kunde i stället koncentrera sig på innehållet och inte bara på formen.  

Ta del av vår multimedieproduktion
Här kan du se delar av vår produktion. Det är svårt att ge en multimediepresentation full rättvisa genom att bara visa enstaka bilder från den.  
 
Maskar
I ett avsnitt kan man lära sig om olika maskar - lövmaskar och daggmaskar.
Hur mycket äter maskar?
Var trivs masken bäst?
Vad väger en mask egentligen? 
Ett exempel som visar hur du kan du pröva dina maskkunskaper, finns här bredvid. 

Bildtexterna blinkar och faktarutan ligger dold bakom bilden på flickan. När man klickar på flickan framkommer  fakta om bilderna. Det finns mycket finesser som man kan använda i multimedieprogram.

Vad passar egentligen i en kompost?
Vi har svaren. För att göra det tydligt så är detta spåret indelat i fyra grupper - papper, matrester, trädgårdsavfall och olämpligt. Lika viktigt som att veta vad som passar i komposten är att veta vad som är olämpligt att lägga i den. Vad passar? Här kan du kontrollera att du vet vad som är komposterbart och inte. Det är nämligen bara de rätta sakerna som stannar i komposten. 

Maskkompost
Här går vi metodiskt igenom alla steg i hur man anlägger en maskkompost. Vi börjar med en låda och bygger sedan vidare tills vi fått en trave med tre lådor på varandra.

Olika komposter
Förutom maskkomposten som vi redan har tittat på, så dokumenterar vi också tre andra sorters komposter. En varmkompost köptes in och monterades av eleverna. Den används sedan av eleverna i hemkunskapen. Någon trädgårdskompost anlades inte i skolan men flera av eleverna använde en sådan hemma.  

Varför kompost?
Fyra skäl till att kompostera.  Här tar vi upp effekterna av kompostering - mindre sopor sparar både energi och vi får ett minskat "sopberg". Men viktigast av allt är ändå att man förstår kretsloppet - eller "The circle of life" som engelsmännen så fint säger.

I avsnittet om kretslopp är varje steg i förloppet illustrerat av fotografier på eleverna i olika situationer. Man klickar bara på de gröna knapparna som är placerade runt cirkeln!

Goda råd
Här tipsas läsaren om vad man ska göra om inte allt fungerar som det ska. Det kanske är för blött eller för torrt i komposten. Man har kanske fått flugor eller kanske det rent av luktar illa om den. Vad gör man då? I vårt program är goda råd inte dyra!
 
Loggbok
Under hela projektets gång har eleverna dokumenterat vad som hänt i komposten. Små korta anteckningar gjordes varje vecka under hemkunskapen. Dessa samlades sedan i loggboken. För att tydligt illustrera "loggarna" lade vi också in fotografier. För att hitta dem så klickar man på den lilla ikonen på loggboken.

En av eleverna skrev en masksaga om tvillingarna Albert och Hubert. Här användes både fotografier och skannade bilder. På grund av den stora textmassan så lät vi texten rulla automatiskt samtidigt som den lästes av en annan elev.

Angela Borg arbetar som lärare i Alingsås. Till största delen i grundskolans årskurser 1-6, där hon bland annat har skapat multimediala sagor tillsammans med sina elever, men också inom grundsärskolans årskurser 7-10.
E-post: angela.borg@alingsas.se