På Rosendals förskolor i Göteborg är pedagogerna övertygade om att förskolan är lika viktig som grundskolan vad gäller barns lärande. Tillsammans med kollegor och föräldrar sätter de upp pedagogiska mål för varje barn, i så kallade individuella utvecklingsplaner. Den digitala tekniken har visat sig vara ett bra verktyg för att dokumentera och synliggöra framstegen.

Pedagoger i IT gruppen, från vänster Britt-Marie Gudmundsson, Malin Karlsson, Charlotte Andersson och Aleksandra Gabrys 

Vi sitter i datorrummet på förskolan Studiegången i Härlanda i Göteborg. Studiegången är en del av Rosendalsområdet som sammanlagt består av fyra förskolor spridda i området. Det hör inte till vanligheterna att en förskola har ett eget datorrum men de digitala verktygen har hög prioritet här. I början av 2004 startade pedagogerna en IT-grupp som bestod av fem representanter, en från varje förskola samt enhetschefen. Tillsammans lärde de sig mycket om tekniken och födde idéer till hur den kan användas på ett givande sätt i verksamheten. Under hösten 2004 ingick gruppen i en del av Göteborgs stads satsning Lust@IT, som då för första gången tillät ansökningar från förskolor.
- Det gjorde oss väldigt inspirerade och entusiastiska, berättar Charlotte Andersson, en av de ansvariga i IT-gruppen.   
 
I första hand har gruppens arbete kommit att handla om pedagogisk dokumentation. Personalen på Rosendals förskolor har länge arbetat på ett genomtänkt och medvetet sätt med barnens utveckling och lärande. Varje barn som börjar här får en ansvarsperson bland personalen som tillsammans med kollegor och föräldrar arbetar fram en individuell utvecklingsplan, IUP, med mål och delmål som ska strävas mot under tiden i förskolan.
- Alla barn har ju olika förutsättningar och behöver utmanas i olika saker, säger Charlottes kollega Aleksandra Gabrys. Därför utgår vi också från varje barns individuella behov.

Utvecklingsplanerna som arbetats fram i Rosendalsområdet grundar sig på fem hörnstenar: den sociala, den emotionella, den kognitiva, den språkliga och den motoriska utvecklingen. Barnens framsteg dokumenteras hela tiden och sparas i en portfolio som hittills i första hand varit analog. Teckningar, intervjuer och dokumentära bilder har samlats i en portfoliopärm som sedan kunnat tas fram för att påvisa den utveckling som skett genom åren.

Tanken är att dessa portfolior inom snar framtid ska bli digitala.
- Det kommer bli oerhört mycket smidigare att spara en del material digitalt, till exempel intervjuer, menar Aleksandra. Det gör ju också att det blir lättare att visa upp och prata om, både med barnen och med föräldrar och kollegor. Jag tror att enkelheten och tillgängligheten är avgörande för att ett portfolioarbete ska kunna genomföras på ett bra sätt.   
 
Den digitala tekniken används alltså i första hand till dokumentation här. Under samma period som Rosendals förskolor medverkade i Lust@IT pågick också ett samarbetsprojekt med universitetet. Projektet handlade om barnens språkliga medvetenhet. De två projekten pågick parallellt och pedagogerna i IT-gruppen bestämde sig för att med hjälp av digitalkameror och datorer dokumentera några av sina upptäckter gällande den språkliga medvetenheten. För att följa den röda tråden arbetade de utifrån förskolans fem hörnstenar, alltså från samma pedagogiska utgångspunkt som resten av verksamheten.

- I förskolan börjar det livslånga lärandet, och vi som arbetar i förskolan måste lyfta de bakomliggade styrdokumeten, menar Charlotte. Med hjälp av portfolio och IUP vill vi synliggöra barnens lärande processer och göra dem tydliga, både för dem själva och för vuxna runt omkring.

Dokumentationen av språkutvecklingsprojektet gick till på olika sätt. En av pedagogerna, Lenis, utgick från det motoriska perspektivet och arbetade med 9 st 1-2 åringar. Hon jobbade mycket med rörelse eftersom kroppsspråket anses vara en förstadium till det verbala språket. Barnen fick bland annat gå ute i kuperad terräng i skogen och arbeta med olika former av rörelselekar.
- Jag hade i uppgift att hjälpa barnen att sätta ord på sina handlingar, berättar Lenis. Vi dokumenterade allt med digitalkamera och barnen fick hjälpa till att fotografera varandra.   
 
Aleksandra gjorde intervjuer med sina barn. Hon samtalade med dem utifrån en bild på skärmen, frågade vad de såg och vad de tyckte om bilden. Samtalet spelade hon in i programmet Audacity och lät sedan barnen lyssna och kommentera.

Att spela in ljud och rörliga bilder med digital teknik ger en unik möjlighet att i efterhand återuppleva vad som egentligen hände i en pedagogisk situation. Kroppsspråk, blickar och nyansförändringar i rösten är sådana saker som ofta är svåra att lägga märke till och vara medveten om i stundens hetta. Den inspelade versionen kan man ju stanna upp i och repetera hur många gånger som helst. Detta ger en stor pedagogisk vinst.   
 
En annan fördel är att de digitala filerna är lätta att visa upp för många människor samtidigt. Materialet från de olika grupperna i språkutvecklingsprojektet sattes samman till en PowerPoint-presentation som visades för kollegorna på de olika förskolorna och för föräldrarna på flera föräldramöten.
- Reaktionerna var väldigt positiva. Det var många föräldrar som kom fram efteråt och sa ’nu förstår jag’. Våra pedagogiska mål kan säkert låta lite abstrakta beskrivna i ord på ett papper. Med denna presentation blev det konkret för alla hur vi tänker och arbetar här, berättar Charlotte.
Även det övriga kollegiet upplevs ha blivit inspirerade av IT-gruppens arbete. Datorrummet som vi sitter i används mer och mer frekvent och IT-gruppen får många förfrågningar och möjligheter att sprida sin kunskap och entusiasm vidare till arbetskamraterna.
- Vi har stämt av med våra kollegor för att få koll på vad de vill och behöver lära sig inom IT och vi försöker tillfredsställa behoven så gott det går. Vi gör det här med entusiasm och glädje och då tror jag det sprider sig snabbare, avslutar Charlotte.   
 
 
Vill du veta mer om arbetet kan du läsa arbetslagets Lus@it rapport.

Kontaktperson: Aleksandra Gabrys
E-post: aleksandra.gabrys@gbgsd.se
 

 
 
Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se