Jag har använt olika typer av hemsidor och plattformar som stöd i undervisningen i mer än tio år. De senaste fem åren har jag utvecklat ett processtöd för gymnasiets projektarbete i Göteborgs lärplattform Kunskapsnätet. Erfarenheterna är så goda att jag nu vill inspirera fler att börja använda webbstöd i undervisningen!

Skolverket säger att "I projektarbetet (pa1201) är arbetsprocessen lika viktig som slutprodukten". De delar av projektet som hänför sig till processen ska alltså viktas så att de utgör ungefär hälften av totalbetyget. Som ansvarig för projektarbetsupplägget på Naturvetenskapsprogrammet på Katrinelundsgymnasiet har jag därför utvecklat ett webbstöd som gör att processen dokumenteras på ett överskådligt och för alla inblandade lättåtkomligt sätt.

Min åsikt är att det personliga mötet med eleven alltid står i centrum. Processtödet via webben kompletterar och kan utveckla relationen mellan handledare och elever. En orsak till detta fann jag i det ITiS-projekt jag deltog i för ett antal år sedan "Handledning via Internet". Kommunikationen via webben känns mer neutral än att stå öga mot öga med handledaren och det kan göra det enklare att uttrycka det man verkligen känner.

Jag använder lärplattformen i alla mina kurser (Datorkunskap, Desktop, Webbdesign, Rörlig bild). All information ligger på webben och eleverna redovisar inlämningarna där. Inga papper behöver därför delas ut eller samlas in, förutom trycksakerna i Desktop. Fördelarna med webbstöd i undervisningen bör vara lika stora på grundskolan, inte minst vid olika typer av egna arbeten. Gymnasierna i Göteborg byter nu till plattformen Ping Pong, men principerna är desamma. 

Beskrivning av innehållet i projektarbetsrummet 
Bilden visar välkomstsidan som möter eleverna när de loggat in i lärplattformen. Här har jag samlat all information som eleverna behöver för att kunna genomföra projektarbetet.
 

 
Jag har lagt upp projektinformationen under de olika länkarna i innehållsmenyn till vänster. Som framgår av bilden finns det information om alla de obligatoriska stegen i projektarbetet: en övergripande tidsplan bestämd av lärarlaget, tips för idéskiss, projektplan, loggbok, projektrapport, källhänvisningar och redovisning.

Nedanför innehållet har jag lagt upp totalt 25 grupprum, ett för varje grupp. Handledarna ser alla grupper, eleverna ser endast sitt eget grupprum. Eleverna kan läsa den övergripande informationen och redigera i sitt eget grupprum. 

Ta del av den kompletta projektinformationen inklusive nedladdningsbara mallar nedan: 

Hela webbplatsens projektinformation Jag har samlat den projektinformation eleverna får i ett pdf-dokument.

Projektplansmallen
Rapportmallen
Du kan fritt ladda ner och använda de mallar eleverna får. Vill du veta hur jag gjort kan du gå till PIM-handledningen Skriva. Under PIM+ Rapporter visar jag hur du själv bygger upp en sådan här mall.

Skrivtips ger eleverna korta tips för deras skrivande och layoutande.

Bedömningsmall Jag har utarbetat denna mall utgående från Skolverkets betygskriterier. Den är viktad så att processen utgör ungefär hälften av totalbetyget och ger oss redskap för att sätta ord på de olika delmomentens relevans när vi diskuterar betygen för de olika grupperna. 

Beskrivning av innehållet i elevernas grupprum
Varje grupp har ett projektrum som bara de och handledarna har tillgång till. Här lägger gruppen in sina olika dokument och får respons av handledarna.

Välkomstsidan beskriver hur man jobbar i rummet. Loggböckerna skrivs individuellt av varje elev. Eleverna får själva välja om loggboken ska vara dold eller inte, se nedan. Under Idéskiss lägger gruppen in och får respons på sina idéutkast. Under Projektplan får gruppen på motsvarande sätt respons på sina projektplansutkast. Under Rapport lägger gruppen in sina utkast till slutrapport och får respons tills grupp och handledare är nöjda. Under Redovisning lägger gruppen in PowerPoint-presentationer, filmer, bilder. Eget material är till för olika arbetsdokument. 

Nedan syns ett kort utdrag ur en loggbok. Överskådligheten med att ha hela loggboken samlad i grupprummet gör den till ett lättanvänt och viktigt minnesstöd vid rapportskrivningen. Det gör också att vi handledare hela tiden har koll på hur projektet framskrider och att arbetsfördelningen i gruppen fungerar. Skolverket säger att projektarbetet ska vara självständigt och en övning i samarbete. Det är viktigt att eleverna känner att de är ägare av processen. Vi har därför överlåtit åt dem att bestämma om loggboken ska vara öppen för de andra i gruppen eller dold. Hittills har bara en elev av de totalt över 100 jag handlett begärt det. 

 

Så här fungerar processtödet vid arbetet med idéskissen
Efter information och inledande brainstorming kommer grupperna med sina första projektförslag. Med inspiration från Skrivprocessen (sista stycket) har jag utvecklat ett arbetssätt för att stötta elevernas process som visat sig mycket effektivt: 

• Så fort en grupp har ett någorlunda realistiskt förslag gör de ett skriftligt utkast i sin idéskissavdelning. Den skriftliga formuleringen gör förslaget mer genomtänkt redan från början. 
• Handledarna ger snabb respons via det lättanvända svarsverktyget.
• Vid nästa projektmöte diskuterar vi gruppens förslag. Genom att både handledare och elever formulerat sina tankar skriftligt och haft tid att tänka efter blir diskussionen mycket effektiv och kan fokusera på de viktigaste punkterna för att projektet ska lyckas.

Arbetssättet låter eleverna vara kreativa på sina egna villkor.
De får en klart definierad öppen fråga: Beskriv vad ni ska undersöka, vad ni söker svar på (problemformuleringen), de gör ett skriftligt utkast utgående från sitt eget tänkande, därefter vidtar respons och omarbetning.
Alltför omfattande diskussioner innan första utkast kan göra att handledarens tänkande påverkar eleverna för mycket, med negativ inverkan på kreativiteten (handledaren är ju i överläge eftersom han sätter betyget). Skrivprocessen är mycket tydlig på denna punkt: "Skriv förutsättningslöst om ett nytt begrepp utan inledande lektion eller diskussion".

Fördelar med att ge svar via projektrummet:

• handledarprocessen dokumenteras
• svaret finns kvar, eleverna slipper ta ur minnet eller svårlästa anteckningar
• handledarna kan snabbt ge svar utan att behöva boka ett möte
• skriftlig respons ger mer genomtänkta formuleringar 
• överskådlig process

Muntliga diskussioner, handledarmöten, mailkontakt och allt annat som kan behövas kompletterar diskussionen i projektrummet.

I bilden nedan ser du hur överskådligt handledarna kan följa gruppens utveckling via första idéskiss - respons - omarbetning till nästa idéskiss och till nästa, ända tills idén är bärkraftig nog att utvecklas till en projektplan. I exemplet nedan arbetade gruppen efter en del sökande fram en suverän projektidé: en interaktiv TennisCoach via webben för att synliggöra elitspelares utveckling för dem själva och tränaren.

 

Gruppen lägger in en ny idéskiss så här:
1. Klicka på Idéskissfliken.
2. Klicka på Ny Sida.
3. Skriv in texten.
4. Klicka på Publicera.

Handledaren svarar så här:
1. Klicka på Idéskiss 1 (eller motsvarande)
2. Klicka på Svara.
3. Skriv in responsen.
4. Klicka på Publicera.

Enkelt, eller hur?


Så går arbetet med projektplanen till 
Så fort gruppen har en realistisk idéskiss börjar de arbeta fram sin projektplan. Projektplanen är ett betygsgrundande dokument. Eleverna använder projektplansmallen jag beskriver nedan för att säkerställa att alla delar kommer med och att utseendet blir proffsigt.



Projektrummet fungerar som ett diskussionsforum och gör det möjligt att på ett mycket effektivt sätt hjälpa eleverna i deras tankeutveckling. Efter ett antal utkast och responsomgångar har eleverna en tillräckligt tydlig och genomarbetad projektidé för att göra en ordentlig förstudie. Förstudien ska klarlägga att projektet går att genomföra. Eleverna arbetar mot en deadline som vi handledare har bestämt. Så fort projektplanen är klar sätter eleverna igång med genomförandet av sin undersökning. Projektplaneringen är enligt min bedömning den viktigaste delen av projektet för att nå ett lyckat resultat.

Projektplansmallen eleverna använder är utvecklad från Skolverkets betygskriterier och kursmål och kompletterad med hjälptexter. Hjälptexterna är utformade som frågor och förklaringar till eleverna för att stötta det dynamiska samspelet med handledarna. Mallen är alltså i första hand ett tankestöd för att öka kreativiteten, något som har uppskattats av eleverna. Jag har kontinuerligt omarbetat och förbättrat mallen utgående från de erfarenheter jag samlat under fyra års tid som projektarbetsansvarig och handledare för samtliga grupper på Naturvetenskapsprogrammet från projektstart fram till en fungerande projektplan. Många av grupperna har jag handlett under hela projektet.

Utvecklingen av mallen har underlättats enormt av den överskådliga processdokumentationen. Så fort jag sett att jag behöver skriva ungefär samma respons till grupp efter grupp har jag formulerat stödet direkt i mallen och därefter iakttagit utfallet. Efter ett antal omgångar på detta sätt har jag hittat fram till förklaringar som verkligen stödjer elevernas tankeutveckling, vilket visat sig spara enormt med handledartid och gjort att elevernas skrivande och analyserande förbättrats markant.

 

Bilden nedan visar ett exempel från användning av responsverktyget. Jag brukar använda röd färg för mina kommentarer för att de ska synas tydligare.

 

Arbetet med projektrapporten
Slutrapporten är projektarbetets viktigaste dokument. Här ska gruppen sammanfatta allt man har gjort, resultaten ska summeras och slutsatserna dras om hur väl projektet lyckats och hur väl var och en genomfört sin del. Här ställs alltså höga krav på en noggrann respons som framförallt tar sikte på att hjälpa eleverna att fördjupa analysen. Viktigt här är att eleverna börjar med utkast på ett tidigt stadium, medan det fortfarande går att ändra i projektet, för att få den dynamiska process jag beskrivit ovan. 

På liknande sätt som för projektplanen har jag lagt till kompletterande förklaringar i projektrapportmallen för att den ska bli så tydlig och lättjobbad som möjligt för både handledare och elever.



Min dokumentation av processen visar att handledarjobbet minskat och elevernas skrivande förbättrats i takt med att jag hittat de rätta förtydligandena.
 

Jag brukar skriva övergripande, mer omfattande kommentarer som inte hänför sig till något visst stycke direkt i projektrummets svarsfunktion (bilden ovan). Som framgår av exemplet passar jag där på att berömma helheten och ger en del allmänna anvisningar om hantering av mallen och liknande.

Detaljrespons skriver jag direkt i deras rapportutkast med Words kommentarsfunktion (bilden nedan). Den ger mig möjlighet att markera och kommentera ord, fraser eller stycken som är problematiska. Jag har beskrivit användningen av kommentarsfunktionen i PIM-handledningen Skriva, under Hjälpfunktioner.

Sammanfattning av fördelarna med webbstödet
I vårt lärarlag har vi ambitionen att handledarna ska vara inblandade i betygsättningen av samtliga grupper, detta för att alla elever ska få rättvisa betyg. Vi klarar det genom att upplägget gör processen så lättåtkomlig. 

Vad krävs för att göra motsvarande om man enbart använder pappersdokumentation utan stöd av en plattform? 
Vi är 12 handledare och 25 grupper. Varje grupp producerar minst 50-100 A4-sidor (produkt, redovisning, extramaterial, loggböcker, idéskisser, projektplaner, rapporter). Om alla handledare ska ha tillgång till alla gruppers process får vi 12x25x(50-100) = 15 000-30 000 papper som ska kopieras!!! Om samarbete är grejen på din skola så finns det inget alternativ till en webbaserad lösning! Fler fördelar:

• Informationen kan hela tiden uppdateras och hållas aktuell
  (det kan den inte om den delas ut i pappersform).
• Eleverna kan inte slarva bort någon information eftersom den alltid är tillgänglig dygnet runt från vilken dator som helst. Vi slipper alltså det klassiska: "Det har jag aldrig fått reda på"
• Eftersom gruppen har allt material samlat i sitt rum tillgängligt för alla slipper vi höra den klassiska frasen inför redovisningen:
  "Pelle har alla papper och han är sjuk".
• Grupperna kan få hjälp mycket snabbare eftersom responsen inte är beroende av tid eller plats eller nödvändigtvis kräver ett projektmöte.
• Handledarna kan i god tid varna grupper som ligger efter eller hamnar i projekt de inte kan eller orkar genomföra. Detta tack vare att alla har tillgång till att läsa loggböcker, ser om projektplaner blir försenade och liknande.
• Grupper som riskerar IG vill ibland skylla ifrån sig och lägga skulden på handledarna. Men elevernas process och handledarnas respons, varningar och förslag finns ju tydligt dokumenterade, varför det blir relativt lätt att motivera betyget.
• Den överskådliga och för alla tillgängliga processen gör att vi lär mer av varandra, utvecklas snabbare som handledare och kan sätta mer rättvisa betyg. 
• Eleverna lär sig ett modernt arbetssätt och blir bättre rustade för framtiden. 

Vad tycker eleverna?
Eleverna fattar snabbt idén och är genomgående mycket positiva. Det är självklart skönt att slippa hålla reda på en massa papper, kunna jobba fast någon är sjuk (en "naturlag" i skolan verkar vara att den sjuke alltid har alla papper...), kunna få hjälp snabbt, inte behöva hålla i minnet exakt vad handledaren sa var viktigast, kunna samarbeta på distans och kunna lita på att tidsplaner och liknande är uppdaterade och gällande. Den överskådliga dokumentationen gör att det blir mycket lättare att dra slutsatser om vad man lärt, vad som fungerat bra och vad som kan göras bättre. 

Så här säger några av de elever jag handlett:

- "Det är väldigt lätthanterligt och smidigt att ha all information 
samlat på ett och samma ställe, då lösblad oftast kommer bort."

- "Suveränt att kunna spara responsen från handledaren som man inte kommer ihåg då dom alltid ska säga det muntligt eller ge kommentarer/synpunkter på lösblad. Nu kan man gå tillbaka och titta på vad handledaren hade för synpunkter på förbättringar av projektet."

- "Det är superbra att det är tillgängligt dygnet runt och överallt 
där det finns internet, vilket gör att man kan ta med sig skolarbetet när man är på resande fot."

- "Inte bara ett hjälpmedel i projektarbete, tänk om vi kunde få denna hjälp som "kunskapsnätet" ger oss i andra ämnen."

- "Man får snabbare respons och hjälp från handledaren."

- "Äntligen lite ordning & reda på allt!"

Börja använda webbaserat processtöd du med!
Själv skulle jag inte längre åta mig att handleda projektarbetsgrupper utan det stöd en utbildningsplattform ger. Enkelheten och den överskådliga dokumentationen, de korta svarstiderna och den alltid nåbara och aktuella informationen gör att valet blir självklart. Jag hade heller aldrig kunnat förfina projektmallarna så effektivt i något annat arbetssätt.
I en tid då allt fler kommuner satsar på en utbildningsplattform har många redan det redskap som behövs. Låt dig inspireras av idéerna i denna artikel och bygg ditt eget webbstöd! 

Vad är skrivprocessen?
Några ord om skrivprocessen och "skriva för att lära". Det är den teoretiska bas jag utgår från i mitt upplägg. Omfattande forskning och mångårig klassrumserfarenhet har visat att hjärnan aktiveras på ett särskilt effektivt sätt när man skriver ner sina tankar. Det är ett mycket bra arbetssätt för att snabbt sätta sig in nya begrepp, för att effektivt analysera svårigheter i olika ämnen och förbättra det kreativa tänkandet och skrivandet. Några länkar med mer läsning:
www.lysator.liu.se/~mace/skriv/skrivprocessen.html
eprints.bibl.hkr.se/archive/00000287/01/Exarb_L%C3%B6fgren.pdf 

Jag har gått ett flertal skrivprocessutbildningar, den allra bästa för en amerikansk professor, Mary K. Healy.  Jag tvekar inte att säga att det gjort mig till en bättre lärare och handledare!

Min korta sammanfattning av skrivprocessens grunder, källa Mary K. Healy.