Boken "Det öppna lärorummet - som grogrund för kunskapande" som är framtagen för att stötta alla lärare från förskolan till universitetet som vill utveckla det undersökande arbetet i skolan.

När författarna i boken använder begreppet undersökande arbetssätt menar de ett vetenskapligt förhållningssätt som innebär att eleverna aktivt söker belysa olika frågeställningar med hjälp av olika källor som de själva söker.

Författarna anser att ju tidigare vi skolar in barnen i detta vetenskapliga förhållningssätt, desto mer kommer denna nödvändiga kompetens att utvecklas. Pedagogisk forskning har pekat på att elever måste aktiveras i sitt eget lärande och få möjlighet att utifrån den förförståelse de redan har arbeta vidare med det de ska förstå för att på så sätt kunna förändra den bild de har av området.

Att låta eleverna arbeta undersökande eller att låta dem "forska" som det på vissa håll har kallats har därför blivit vanligare i svensk skola. Egna arbeten och undersökningar genomförs från förskolan till universitetet men många lärare upplever att det finns svårigheter i arbetet. Bokens genomgång av kunskapsprocessen kan ge stöd och hjälp för de lärare som vill förbättra och utveckla den här formen av arbetssätt i skolan. Författarna betonar vikten av att inte kasta sig in i informationsinsamlingen innan man ägnat tillräckligt med tid åt att planera, inspirera och formulera problemen. De inledande faser är mycket viktiga för att hjälpa eleverna in i informationsinsamlingsfasen på ett bra sätt.

Grunden i kunskapsprocessen är att varje människa själv konstruerar sin kunskap och hela tiden strävar efter att söka mening i ny information för att kunna införliva den med tidigare erfarenheter. Processen kännetecknas av en spiral där tankar, känslor och handlingar avlöser varandra och skapar nya tankar, känslor och handlingar.

Författarna beskriver sju faser i kunskapsprocessen:
- Planeringsfasen
- Inspirationsfasen
- Problemformuleringsfasen
- Informationsinsamlingsfasen
- Bearbetningsfasen
- Presentationsfasen
- Uppföljningsfasen

Hur mycket man involverar eleverna i planeringsfasen varierar från gång till gång. Som pedagog har man det övergripande ansvaret för planeringen eftersom man är den som har överblick över läroplanen och kursplanerna men ju mer man involverar eleverna i planeringsfasen desto mer ökar deras delaktighet.

Målet med inspirationsfasen är att eleverna ska lära känna ämnet och vilja delta i arbetet. Ett ämne säger kanske eleverna inte så mycket när det presenteras, men efter inspirationsfasen ska det vara väl utforskat och många olika infallsvinklar och frågor ska ha lyfts. Det gör att fler elever har chans att känna att det finns något som ligger dem nära – något som de är intresserade av.

Problemformuleringsfasen är den viktigaste fasen för att hjälpa eleverna att lyckas med sitt arbete. Ju exaktare problemformulering – desto mindre frustration och desto bättre arbete. Vi har väl alla mött elever som sitter i biblioteket och kopierar text från ett allt för svårt uppslagsverk. Detta meningslösa textflyttande från böcker till egna arbeten är något man kan undvika genom en bra problemformulering.

Först när man har en bra problemformulering är det dags att ge sig in i informationsinsamlingsfasen. Vet man vad man söker efter är det lättare att finna bra information. I ett undersökande arbete behöver man många informationskällor såsom faktaböcker, uppslagsverk, Internet, människor att fråga, utställningar, egna undersökningar, skönlitteratur, TV och video. Att lära eleverna söka information i alla dessa olika typer av källor är viktigt. I reportaget från Söderportskolan har bibliotekarien en central roll när eleverna ska söka information. 

När man samlat information ska den bearbetas, jämföras, analyseras och struktureras. Det kan göras i ett mindmapsprogram, i ett ordbehandlingsprogram eller med papper och penna. Flera källor gör att eleverna kan jämföra och vara kritiska till den information de möter. Bearbetningsfasen och informationssökningsfasen går oftast i varandra eftersom man när man bearbetar informationen ofta upptäcker att man behöver mer information. I reportaget från skola i utveckling poängteras vikten av källkritik samt att läraren måste vara under hela processen.

Att variera presentationerna ger eleverna möjlighet att finna uttrycksformer som passar dem och ger dessutom åhörarna variation som gör det lättare att ta till sig fler presentationer. I reportagen om Robopuffs och ökenspridning får du se exempel på alternativa redovisningsformer från gymnasieskolan.

Uppföljningsfasen är viktig för att eleverna ska få en chans att reflektera över sina arbeten. Både elevernas arbeten och själva arbetsprocessen ska utvärderas. I boken finns en bilaga som ger en översikt över de olika faserna i kunskapsprocessen samt ett antal frågor som man kan arbeta med i klassrummet under varje fas.

I boken får man följa några elever där de söker svar på sina egna frågor utifrån ett gemensamt tema. Författarna växlar mellan teori och praktik genom att beskrivningen av barnens arbete kompletteras med didaktiska reflektioner i ett vidare sammanhang. Boken ger även exempel på den variation av tillvägagångssätt och mängden av informationskällor som finns tillgänglig på en skola med modern teknik och ett skolbibliotek.

Boken är skriven av Anette Eliasson, lärare på Bibliotekshögskolan i Borås och Rigmor Lindö, lärarutbildare på Göteborgs universitet.

Ladda ner Det öppna lärorummet i pdf-format.