Portfolio används i skolan för att eleverna ska bli medvetna om sin egen utveckling - sitt eget lärande. Portfolion innehåller arbeten som eleven valt ut. Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga utan de reflektioner som den ger upphov till.

De valda arbetena ska visa på vad eleven lärt sig och eleven måste kunna motivera sina val. Portfolion ligger sedan till grund för samtal mellan lärare, elev och föräldrar. Med portfolion som utgångspunkt blir det eleven som leder utvecklingssamtalet. 

Nina är 10 år och väl medveten om vad hon kan och vad hon vill lära sig. Hon sätter upp egna mål och dokumenterar sina framgångar. Det hon är nöjd med sparar hon i sin portfolio. Nina visar själv på sina framsteg genom att jämföra texter, teckningar och inläsningar år från år inför föräldrarna på utvecklingssamtalet. Portfoliometodiken flyttar fokus från lärarens undervisning till elevens lärande. Den fokuserar på det eleven är bra på i stället för det hon har svårt för. Eleven blir medveten om sin egen utveckling och vilket arbetssätt som passar henne bäst.
 
Mål 
Att få eleverna att reflektera kring mål är en viktig del i portfoliometodiken. Olika skolor använder olika metoder för detta. På Stenkulan i Lerums kommun har man tagit fram detaljerade måldokument i varje ämne i form av bilder som eleven färglägger allteftersom de uppnått målen. Dessa dokument är ett försök att konkretisera de mål som finns i kursplanerna.
  
På Ekenässkolan i Stenungsunds kommun arbetar man mycket med att eleven själv ska formulera målen. De arbetar sedan med en tankekarta som speglar de mål de satt upp och som ger eleven en helhetsbild av arbetet. Läraren hjälper eleverna med målformuleringar vid enskilda samtal med eleven. Ansvaret för att eleverna når kursplanernas mål vilar självfallet på läraren men man poängterar vikten av att eleverna lär sig att själva formulera sina mål.   

Reflektion 
För att öka elevernas intresse och motivation för inlärning är det viktigt att få eleverna att reflektera: Vad har du lärt dig? Hur har du lärt dig? Vad vill du lära dig? Vanliga frågor som man vänjer eleverna att ständigt fråga sig. Eleverna lär sig att, utifrån uppställda mål, utvärdera och kvalitetsbedöma sitt eget arbete. Även här används olika metoder vid olika skolor. Det kan ske genom dagböcker, samtal, måldokument och utvecklingssamtal. Eleverna på Stenkulan får skriva en "inträdesbiljett" till det som sparas i portfolion. På den ska de motivera varför de har valt ut just den teckningen eller den berättelsen och därmed lockas de till reflektion.

På Ekenässkolan uppmuntras reflektionen ständigt i samtal mellan eleven och läraren samt genom frågor inför de individuella samtalen. Reflektionen sker därför också i hemmet där Nina får hjälp av mamma att förbereda utvecklingssamtalet med hjälp av frågor på Internet. Det sätt på vilket Lars-Göran verkligen tog sig tid till samtal med eleverna var nog det som gjorde allra starkast intryck på mig. Han uppmuntrade ständigt eleverna att reflektera över sitt lärande.

Målet med reflektionen är att varje elev ska utveckla självständiga inlärningsstrategier. Portfolion skapar en struktur och gör processen synlig för både elever och föräldrar. Portfolion får inte bara vara ett ställe där man samlar på saker utan måste spegla hur eleven tänker och reflekterar över sitt lärande.  

Utvecklingssamtal   
Nina visar stolt sin portfolio för föräldrar och lärare vid utvecklingssamtalet. Hon hamnar i centrum.  Portfolion finns som underlag vid utvecklingssamtalen. Eleven visar vad hon sparat, motiverar varför och kan därigenom själv visa på sin utveckling. Eleven hamnar i centrum. Det är hon som pratar mest. Fokus är flyttat från lärarens undervisning till elevens lärande. Målet för många skolor som arbetar med portfolio är att eleven själv ska kunna hålla i sitt utvecklingssamtal. I rapporten från Öjersjö – Storegård nedan kan ni läsa om hur man får eleven att själv planera, bjuda in till och leda samtalet.

Positiv förstärkning 
Det känns positivt med en metod som betonar det eleven är bra på. Som lärare blir man glad av att se detta arbete. Det känns självklart att en skola som stärker starka sidor hos eleven ger elever som vill visa att de kan mer, medan en skola som framhåller elevens svaga sidor ger elever som tappar sugen.

I portfoliometodiken utvecklas metoder som lägger tyngdpunkten på att beskriva elevers framgång i stället för att beskriva det eleverna inte kan och klarar. Skolan måste stärka elevernas positiva sidor. Om eleverna blir medvetna om vad de kan och hur mycket de faktiskt lär sig så blir de mer motiverade att ta nya tag och lära sig ännu mer. Grundtanken är att alla kan lära men inlärningen måste ske utifrån varje elevs förutsättningar. Målen som eleverna arbetar mot måste vara rimliga och därmed också individuella för varje elev.

Att eleven själv får visa sådant som hon är nöjd med på utvecklingssamtalet i stället föra att höra när läraren berättar om skolarbetet ger självfallet stoltare elever, men också stoltare föräldrar. I och med att man involverar föräldrarna och gör dem medvetna om skolans mål och vad skolan kräver av eleven kan de, på ett bättre sätt, tillsammans med skolan stödja eleverna i deras utveckling. Lars-Göran berättar att han ofta får kommentarer som "Jaha, är det detta de ska lära sig - ja då kan jag hjälpa till hemma."   

Mappar eller digital portfolio? 
En portfolio kan antingen bestå av en pärm, en mapp eller en mapp på datorn. Metoden och tankarna är desamma. I de klasser som vi besökte på Stenkulan i Lerum lagrades elevernas arbeten i stora fina pappmappar medan man på Ekenässkolan i Stenungsund använder sig av digital portfolio. Det är viktigt att man på skolan diskuterar hur man ska lagra elevernas material och vilka som bör komma åt materialet. Den digitala tekniken gör att man kan publicera elevernas portfolio på Internet. Det ger föräldrar, speciellt de som bor på annan ort, möjlighet att följa barnens skolarbete lättare. Med lösenord kan elevernas portfolio skyddas mot intrång. En annan möjlighet är att bränna ner innehållet i portfolion på en cd-rom så att eleven kan ta den med sig hem. Själv ser jag enormt många fördelar med den digitala lagringstekniken. För många elever är det självklart att använda multimedia när de skapar och producerar. Gymnasieelever gör specialarbeten i form av hemsidor eller mulitmediepresentationer och yngre barn skapar multimediala sagor eller läser in egna berättelser - detta måste skolan kunna ta tillvara och spegla, likaväl som traditionellt skrivna arbeten.  
Varje elev har sin mapp

Hela eleven 
I skolan mäts kunskaper ofta genom prov och diagnoser. Utvecklingssamtalen handlar ofta om dessa skriftliga resultat. Övriga delar av elevens kunskapsutveckling hamnar lätt i skymundan. Med portfoliometodiken försöker man få med hela eleven. Den digitala tekniken ger här nya möjligheter. Med den digitala kamera som används på Ekenässkolan kan eleverna spela in cirka en minuts video. Genom detta kan framsteg även inom gymnastik och musik dokumenteras och synliggöras, likaväl som skriftliga framsteg. Elever som är duktiga på att spela teater eller på att framföra saker muntligt hittar också något de är stolta över, som de sparar inför utvecklingssamtalet. Att elever lär på olika sätt är idag självklart. Alla elever har starka sidor och här finns teknik som gör att vi kan stärka dem alla.  

Jämförelse över tid 
Tobias spelar in när han läser.  En portfolios styrka ökar med tiden. Ju längre tid av utveckling som portfolion speglar desto större chans att hitta framsteg och förbättringar. Att ha med sig alla framgångar från grundskolan när man går över till gymnasiet borde ge elever starkare tro på den egna förmågan och ett starkare självförtroende. 
  
 Den digitala portfolion ger bättre möjligheter till lagring men också bättre möjlighet att jämföra arbeten över tid. Det är enkelt att plocka fram ljudinspelningar av till exempel inlästa engelska texter från tre år i följd och lyssna och jämföra. Eleven och föräldrarna blir mycket medvetna om de framsteg som skett. Fokus flyttas från vad eleven inte kan till den utveckling som skett och till det som eleven faktiskt har lärt sig. Jämförelser ska ske över tid, elev för elev, i stället för som det ofta varit, mellan eleverna. Kontinuiteten och förståelsen för den enskilda eleven stärks om varje elev har med sig en portfolio vid lärarbyten och stadiebyten.  

Lärarens roll  
Vid arbete med portfolio förändras lärarrollen. Lars-Göran Börjesson berättar i filmen hur han valt bort mycket av genomgångar i helklass till förmån för mer individualiserat arbete där hans roll är att möjliggöra det eleverna ska arbeta med. Den handledande lärarrollen kan i portfoliometodiken finna ett stöd och en struktur som gör att läraren bättre kan följa varje elevs utveckling. 

Det handlar mycket om att uppmuntra och att i samtal stödja eleverna så att de själva kan få syn på sitt lärande. Att stärka deras tro på sin egen förmåga så att de vågar välja arbetssätt, sätta upp mål och reflektera över sitt arbete. Lars-Göran betonar också vikten av att lära eleverna att ta hjälp av varandra, både inom klassen och genom att man låter äldre elever hjälpa yngre med deras dokumentation. Det är fantastiskt att se med vilken självklarhet eleverna i årskurs tre och fyra hanterar den digitala tekniken. Digitalkamera, video, multimedieprogram och ljudinspelning är självklarheter för dem. Det är eleverna som sköter tekniken och om de inte kan själva frågar de en kamrat.  

Radioreportage
Utbildningsradions serie "IT-rapport från skolan" innehåller ett reportage från Ekenässkolan i Stenungsund. Det är producerat för elever mellan 10-14 år. Hör hur eleverna på Ekenässkolan själva förklarar vad digital portfolio är. De berättar om hur de arbetar och vad de själva tycker om arbetssättet. Programmet är 10 minuter. 

Mer att läsa  
I Skolverkets skrift Reform och Rörelse nr 2 1998 har Lars-Göran Börjesson från Ekenässkolan i Stenungsunds kommun beskrivit hur man kan arbeta med en digital portfolio. Läs Lars-Göran Börjessons artikel.  

Artikelförfattaren Ylva Lundin är lärare och arbetar som pedagogisk konsult med uppdrag för bland annat Skolverket.
E-post: ylva.lundin@storyline.nu