Vi lever idag i en brytningstid om vi ser till de sätt vi kommunicerar på och på vilket vis vi håller oss informerade om vår omvärld. Förändringen är säkert störst när vi tittar på dagens tonåringar och jämför med situationen för tio år sedan.

Idag har 80% av alla ungdomar mellan 12 och 24 år en egen inloggning på LunarStorm där ungdomar kommunicerar och publicerar texter och bilder, och LunarStorm är bara en av många liknande webbplatser. Flertalet tonårsfamiljer har fast internetuppkoppling i sina hem och tevetittandet minskar numera hos våra ungdomar. Man kommunicerar med vänner och bekanta över MSN och andra liknande funktioner och det är svårt att finna en tonåring som inte har en mobiltelefon med kamera.

Man skulle kunna moralisera över detta och hitta metoder för att kunna begränsa åtkomligheten till dessa sätt att kommunicera inom skolan. Men om vi inte tror att nätkommunikation och elektronisk kommunikation via mobiler och andra liknande elektroniska apparater på ett mirakulöst sätt kommer att försvinna, kanske det både är skolans uppgift att lära alla barn att förhålla sig till nätkommunikation och de sociala normer som utvecklas där och samtidigt dra nytta av barns och ungas intresse av att just publicera sig.

Ungdomar har aldrig haft så många vänner som idag och tekniken hjälper dem att hålla reda på alla kontakter. Frågor som … kan man göra slut över MSN?, … är det ok att lägga ut en bild på en onykter kompis på LunarStorm? eller … hur ser man att den man pratar med över nätet bara spelar en annan person och inte är sig själv? är frågor som handlar om moral och normer och det är frågor som intresserar och engagerar unga på ett mycket allvarligt och genomgripande sätt.

Det är också svårt att tänka sig ett ämne i skolan där inte publicering skulle kunna vara ett naturligt inslag: Idrottsreferat och brännbollsresultat, sevärdheter i Småland eller Afrikas historia, främmande språk eller hajkudikter på svenska, kanske bildreportage från hävstångsförsöken i fysik eller från utflykten till fågelreservatet. Ibland är det kanske klassens videofilm som passar bäst och ibland är den mer klassiska webbtidningen att föredra. På köpet får kanske skolan också nya möjligheter att kunna diskutera demokrati, yttrandefrihet och personliga ställningstaganden i värdegrundsfrågor och öka skolans möjlighet att skapa positiva relationer till föräldrar och det övriga samhället.

Skolan kan möjligen välja att stå bredvid den här utvecklingen och se på. Men det är relativt få skolor – om ens några – som helt avstått från de möjligheter som nätet ger i form av information och tillgänglighet. Nu kan också varje klass bli producent av information och tillsammans komma fram till vad de vill visa för föräldrar, kompisar och andra intresserade.

Läs vidare om hur olika skolor arbetar, hur du enklast kommer igång med publicering, lite om lagstiftning och vem som har ansvar för publiceringen och slutligen några frågeställningar om hur du kan organisera arbetet.