Som flera antyder i intervjuerna är det här med organisationen kring ett återkommande publiceringsarbete många gånger helt oprövade kort. Samtidigt är det inte helt oväntat det som de flesta poängterar som en av de viktigaste frågorna.

Här följer en sammanställning av de förslag som kommit från dem som intervjuats och de erfarenheter vi skaffat oss inom lärarutbildningen på universitetet. Några punkter nedan kan sägas vara motsägelsefulla, men för dig som vill pröva på publicering i skolan hoppas vi ändå att denna sammanställning kan fungera som en checklista, där du kan välja det du själv finner relevant. 

Hur får jag igång arbetet?

• Testa gärna en blogg eller en experimenttidning själv men starta inte ett större projektet utan att få med någon till på arbetsplatsen.
  
  
• Ha med ledningen från början. Ta upp kostnader och intäkter från början.
  
  
• Involvera de andra lärarna så att alla är medvetna om projektet. Försök få igång en dialog omkring hur arbetet ska läggas upp och vem som kommer att bli berörd. Undersök behovet och intresset av fortbildning.
  
  
• Fundera gemensamt över marknadsföringen. En tidning som ingen läser dör snart ut hur bra innehåll den än har. Se nedan.
  
  
• Ska man ha ett veckobrev med e-post som går till alla föräldrar en gång i veckan som puffar för det som är aktuellt i tidningen? Se nedan.
  
  
• Bjud gärna in en journalist till en studiedag, där denne får berätta om hur man skriver journalistiska texter, en fotograf som får berätta om hur man fotograferar etcetera.
  
  
• Fundera tillsammans över hur exempelvis en skoltidning kan ersätta annan information och om tidningen också kan bli det ställe där all information om skolan finns samlad – förutom adress och kontaktuppgifter som säkert finns på den kommunala servern.
  
  
• Vem ansvarar för vad? Kan skolans kanslist lägga ut information om studiedagar, skolmåltider, utflykter och teaterbesök? Kan biblioteket ha löpande information om nya böcker? Kan man få in filmserierna, diskodansen på fritidsgården, träningstiderna för fotbollslagen och när ridklubben öppnar för hösten?
  
  
• Ska man ha poddradio eller poddteve kopplad till tidningen?
  
  
• Hur får man eleverna att skriva? (Alla är överens om att det här måste organiseras och att nästan ingen kommer att skriva spontant). Några varianter som säkert går att kombinera:
  
  
• En till två elever ur varje klass går iväg till redaktionen ett par timmar i veckan. På redaktionsmötena tar en ansvarig lärare hand om arbetet. Redaktionen byts ut med jämna mellanrum.
  
  
• En fast tid avsätts i varje klass där man ägnar sig åt tidningsskrivande. I ett exempel från Danmark beskriver en lärare hur hon organiserat en klass så att alla texter läses av minst två andra elever, rättas av upphovsmannen och därefter lämnas till läraren.
  
  
• Alla elever får schemabundet en uppgift att skriva en artikel. Artikeln är en läxa och görs hemma. Inför läxuppgiften kommer läraren överens med eleven vad han/hon ska skriva om och om det ska vara bilder med etcetera.
  
  
• En medieverkstad eller en redaktionslokal är en stor fördel. Där kan man låna en kamera och använda en dator.
  
  
• Om lärarna skriver är det lättare för eleverna att skriva. Det blir mer på allvar då.
  
  
• För vissa kan det vara skönt att skriva tillsammans, för andra känns det bättre att skriva enskilt – går detta att kombinera?
  
  
• Kan man ha redaktionen som en egen profilerad klass? Kan man ha det som ett tillval?
  
  
• Kan elevernas projekt i form av så kallad egen forskning utmynna i en publicering?
  
  
• Kan ett redaktionellt arbetssätt – organiserade redaktioner med regelbundna möten – också utformas som obligatoriska kurser för alla inom exempelvis svenska och bild?
  
  
• Mycket av intresset kring sport och idrott handlar om en mediebild av dessa mänskliga aktiviteter. Kan beskrivningen av idrottshändelser också bli en del av idrottslektionerna?
  
  
• Går det att tvinga barn och unga till egna ställningstaganden i form av artiklar i en tidning? Regelbundna recensioner av konserter, skivor, böcker och filmer kan givetvis vara ett led i detta arbete.

Går det att samarbeta med andra?

• Finns det skolor i närgeten att samarbeta med?
  
  
• Kan man samarbeta med en skola i en annan del av landet?
  
  
• Finns det något nätverk man kan gå med i där man samarbetar runt publicering internationellt?
  
  
• Ska någon på skolan på en resa till ett annat land? Kan man genom denne få en korrespondent eller korrespondentklass?
  
  
• Kan en ring av skolor ha en stafetthistoria man skriver tillsammans? Ett kort kapitel byggs på för varje skola i ringen?
  
  
• Kan man ha tävlingar i den knäppaste eller roligaste historien? Årets bild eller årets dikt?
  
  
• Kan man läsa varandras tidningar eller lyssna på varandras veckoradiosändning? Kanske kan man ha systerklasser i ett annat nordiskt land som man sänder radio till eller byter tidning med?
  
  
• Hur får man de lokala föreningarna att intressera sig? Kan den kommunala musikskolan använda tidningen eller radiostationen?

Reklam och engagemang

• Vilka ska vara med på brevlistan eller brevlistorna. Hur får man in e-postadresserna från föräldrarna, mormor och de lokala politikerna? Hur ofta ska man sända ut puffarna och hur korta ska breven vara?
  
  
• Hur skaffar man sig en bra domän? Skall man ha flera domäner (exempelvis alternativ stavning, med och utan www)? Ett ord utan Å,Ä eller Ö? Ofta kan man gratis få lägga till subdomäner till sin domän. Skoltidningen blandningen.se kanske också skall ha www. blandningen.se lyssna.blandningen.se radio.blandningen.se etcetera.
  
  
• Kan man få lokala politiker att skriva i tidningen? Rektor? Skolsyster? Polisen?
  
  
• Ska medarbetarna få egna e-postadresser till tidningen?
  
  
• Hur gör man reklam för publiceringen? Affischer på stan? Bricktidning? Reklamblad på den lokala pizzerian, ICAbutiken och hos frisören? Visitkort? Klisterlappar? Rivavlappar på anslagstavlan på Konsum?
  
  
• Ska man ha en speciell utgivningsdag och vad innebär det för reklamen?
  
  
• Vill alla i klassen ha en länk på sin Lunar eller Playahead
  
  
• Vem kan hjälpa till att sprida reklamen; be föräldrar att sätta upp lapp på jobbet, fråga på ICA.
  
  
• Kan man få alla lärare att ha med adressen i sin signatur i sina e-brev?
  
  
• Finns det en länk från kommunen eller skolans webbplats?
  
  
• Kan föreningar och företag i trakten ha länkar på sina sidor?