Under ett år fick Älta skolas tre 5:e klasser prova på att arbeta med video och multimedia på ett annorlunda sätt. Projektet kallades för Filmer med konsekvens. Vi ville prova på att arbeta med video och filmskapande på ett enkelt sätt - inga krångliga videoredigeringsprogram eller speciella videokort i datorn, utan enklast möjliga teknik med mesta möjliga kreativitet och skaparglädje. Läs om resultatet och vilka lösningar vi valde.

Filmidén i korthet
Filmidén byggde på att sammanfoga flera små filmscener till en historia som förgrenar sig åt olika håll beroende på vilket slut betraktaren väljer.Varje klass började med att tillsammans skapa en kort introduktionsberättelse med två alternativa slut. Klassen delades sedan in i tre grupper. Grupp 1 dramatiserade startfilmen. Grupp 2 och 3 tog sig an de två sluten och byggde vidare på nya fortsättningar.

Varje filmscen skulle vara max 1 minut lång och den skulle ha två olika slut. På ett blädderblock ritade vi in alla filmscener vartefter de växte fram. Så fort en filmscen var klar lade vi in den på datorn så att alla kunde se den. Grupperna fick sedan önska vilken filmscen de ville ta över och bygga en ny fortsättning på. Parallellt med filmscensskapandet arbetade en grupp i taget med att lära sig programmet MultiMedia Lab. De lärde sig lägga upp en struktur, lägga in bilder, knappa, ljud och lägga in filmscenerna. Tack vare de två alternativa sluten i varje scen förgrenade sig handligen åt alla möjliga håll. Innan vi avslutade projektet hade eleverna spelat in ca 15 små 1-minutsfilmer och den ursprungliga starthistorien hade fått 8 olika slut.

Syftet med projektet
När vi bestämde oss för att prova denna filmidé hade vi flera olika mål som vi ville uppnå. Ett mål var att träna eleverna att med drama som metod förstå att alla våra handlingar får konsekvenser. Jag kan själv välja hur mitt liv ska utforma sig genom att styra och tänka igenom mina handlingar. Alltså fick varje liten scen ha två slut och eleverna skulle i grupp tillsammans tänka ut vad en rollfigurs handling kunde få för konsekvens längre fram i historien. Parallellt med vårt filmskapande beredde detta utrymme för diskussioner kring verkliga handlingar och vilka konsekvenser det för med sig. Ett annat mål var att träna elevernas förståelse och tänkande kring sina val. Det är alltid bra att kunna ta ställning och stå för sina handlingar. Att vi sedan valde multimedia för vår dokumentation föll sig naturligt. För att på ett bra sätt knyta ihop alla filmer och berättelser och göra dem begripliga för åskådaren valde vi att arbeta i MultiMedia Lab 4.0. Ett annat mål var att träna eleverna att använda IT och datorn som redskap.

Arbetsmodellen
Arbetsmodellen är inspirerad av boken "Det öppna lärorummet" av Rigmor Lindö och Anette Eliasson. Boken finns att ladda ner i artikeln "Det öppna lärorummet"

Eftersom vi genomförde detta projekt vid tre tillfällen med tre olika klasser så fick vi i arbetslaget tillfälle att själva utvärdera det som fungerat mindre bra och ändra. Arbetslaget betod av en dramapedagog (Anette Asthon), klassläraren och jag själv (musiklärare).

1. Planeringen
Lärarlaget träffades och bestämde sig för filmidéen. Vi diskuterade de olika faserna och gjorde en mall för eleverna på ett stort blädderblock. Mycket tid lades ner på syftet och hur vi skulle genomföra den tekniska biten. Det var viktigt då alla i arbetslagen inte var så hemma på video och datorer. Olika ansvarsområden bestämdes. Elevernas planeringsfas kom senare.

2. Inspirationsfasen
Vid vårt första möte med eleverna visste de inte alls vad detta projekt skulle handla om eller gå ut på. Dramaläraren och jag hade planerat att inspirera eleverna genom att spela upp en improvisationsteater i deras klassrum. Jag spelade Lisa, en elev som är kär i Kalle. Min kollega spelade Lisas bästis Kajsa. Scenen gick ut på att Lisa bestämmer med sin kompis att gå på bio. Sedan ringer Kalle, han vill också gå på bio med henne. Nu måste Lisa bestämma sig. Vad ska hon göra? Gå på bio med Kajsa eller med Kalle. Vad hon än väljer så får det konsekvenser. Denna uppstart gav diskussionsmöjligheter kring våra handlingar och dess konsekvenser.

Eleverna fick nu välja åt Lisa och vi spelade upp en fortsättning men sedan fick de även se hur det hade gått om Lisa valt annorlunda.
Insprirationsfasen är en av de viktigaste att få till bra. Det ska kännas lustfyllt för att eleverna när de sedan ska gå vidare i projektet. Denna uppstart blev väldigt lyckad i alla tre klasserna och de fick många egna idéer. Det blev också en disskussion kring vårt eget handlande och att man kanske inte alltid tänker på att det får olika konsekvenser beroende på hur man gör.

3. Problemformulering
Nu var det dags för eleverna att fundera över vad just deras film skulle handla om. Framförallt handlade detta om skapa ett intressant ingång i just startfilmen. Det skulle finnas med ett problem och två olika alternativ som avslutning. Alla elever fick först själva skriva ner sina idéer. Dessa redovisades sedan i en liten grupp. Till slut lyfte varje grupp fram sina bästa idéer och klassen röstade fram ett förslag. Alla de förslag som inte kom med sparades för att eventuellt användas i senare filmer. Denna fas tog lite tid men det var viktigt att alla kände sig nöjda och inspirerade att jobba med idéen.
 

4. Informations-insamlingsfasen
Eftersom detta var ett skapande projekt med estetiska förtecken så ser denna fas lite annorlunda ut. Informationen i de här fallet kom att handla om att ta fram fakta om rollfigurer, bygga scener, göra bakgrunder. Samla scenkläder, göra musik. Alla dessa praktiska förberedelser som måste göras innan man överhuvudtaget kan filma. Eleverna var till exempel ute och rekogniserade möjliga scenplatser. En klass pratade med föreståndaren på Konsum och fick tillåtelse att filma inne i affären. De fick till och med låna kläder av dem. Viktigt att tänka på här är att detta tar tid och det måste få göra det. Samtidigt som man samlar på scenkläder och rekvisita så mognar faktiskt innehållet i scenen och slutresultatet blir bättre ju nogrannare förberedelser vi gjort.

5. Bearbetning
Två huvudmoment framträdde i denna fas, dels själva filmandet och dels att lägga in filmen i datorn och koppla ihop filmerna med hjälp av multimedieprogrammet. Det viktiga här var att alla skulle vara delaktiga i både filmandet och i multimedieskapandet. Alla i de tre klasserna spelar någon roll i någon film. Men om man inte ville ha en replik så behövde man inte det. En elev ville inte alls vara med till en början. Då fick han bli kameraman istället. Till vår glädje drogs han med av sina kamrater och bad att få en roll mot slutet av projektet.

6. Presentation
Här valde vi att avsluta och presenteta i stor stil. En filmgala med priser för bästa film, bästa skådespelarinsatser, bästa kamera och så vidare. Självklart var alla priser på skoj för eleverna fick själva i uppdrag att planera och organisera detta. Alla i klassen fick pris. Vi bjöd in alla föräldrar med uppmaningen att komma i galaklädsel. För att kunna visa hela multimedieproduktionen hade vi lånat en dataprojektor. Några elever hade dessutom repeterat in pausunderhållning. Några andra sålde cd-rom till föräldrarna. Behållningen skulle gå till klasskassan. Denna tilldragelse blev mycket uppskattad och det var fantastiskt att se hur välorganiserade eleverna var och vilka roliga priser de hade tillverkat.

7. Uppföljningen
Till sist gjordes en liten utvärdering där eleverna fick svara på frågor kring projektet. Lärarlaget samlades och tänkte igenom hur utfallet blivit.
- Vad hade gått bra?
- Vad kunde vi ha gjort bättre?
- Vilka problem hade vi stött på och hur skulle vi förbättra dessa?
Eftersom detta projekt genomfördes i tre olika klasser under ett läsår så fick vi också möjlighet att förbättra och finslipa de momenten som inte fungerade som det var tänkt.

Avslutningsvis
I stort sett har jag här försökt att beskriva metoden och arbetsgången men arbetet i vekligheten följer inte alltid ordningen ovan. Reflektionen kring varför och hur vi gör vissa moment infinner sig när man minst anar det. Det är viktigt att vara lyhörd inför sig själv,eleverna och sina kollegor.
De problem vi stötte på, för inga projekt är problemlösa, gav oss en anledning att igen och återigen tänka igenom syftet, och de mål vi ställt upp.

Inspirationsfasen och presentationen framträder som oerhört viktiga pusselbitar i denna arbetsform. Det är värt att lägga ner lite extra möda på att fundera kring syften och målen samt planera framför allt inspirationsupplägget noggrant. Har du en bra ingång och tydliga mål och syften så kommer projektet att rulla på ganska mycket av sig själv. När vi väl var framme vid vår filmgala så skötte våra elever detta själva. De hade fullständigt klart för sig vad de hade lärt sig och vad de ville presentera.
Jag hoppas att detta kan ge dig inspiration till något likande för jag har i alla fall haft väldig roligt och jag är mer än nöjd med resultatet. 

Gangsterligan hette en av klassernas filmer. Den började med att vi får se gangsterligan i full färd att planera ett bombdåd mot riksdagshuset och statsministern. Mycket dramatiskt och kul. Upplösningen kommer när polisen lägger sig i bakhåll efter ett hett tips och konstapel Kalle Svensson råkar prutta lite för högt. Ska ligan upptäcka poliserna eller inte?

På det här sätter har eleverna fortsatt att skapa nya historier med nya slut och konsekvenser. I arbetsättet har det också legat att eleverna har fått "ta över" en annan grupps film. De har så att säga fått hitta på en fortsättning till en film som några andra gjort. Detta har skapat mera dynamik och i många fall gett eleverna inspiration.

Huvudrollsinnehavarna har också varierat från film till film. Alla som har velat ha bärande roller har fått det. Därför spelas till exempel Björne i Gangsterligan av olika elever i alla filmerna. Det är bara attributen som hans keps och kavaj som är densamma.

Musikens roll i projekten
Att integrera de estetiska ämnena som drama, video och musik har varit självklart. Musikens roll är alltid viktig när man vill skapa stämmningar och bygga upp förväntningar. När vi inledde detta projekt hade Multimediabyrån precis publicerat sitt Musikarkiv. Detta var vi inte sena att utnyttja. Eleverna fick således i uppgift att hitta på en reklamtrailer-text som skulle läsas in med musikbakgrund. Sedan fick de sätta sig vid datorn i små grupper och lyssna på de musikexempel som Multimediabyrån hade. En grupp valde exemplet som heter Jakten. Till denna musik spelade vi in elevernas tal och detta skulle bli inledningen till hela deras multimediepresentationen.

Till filmexemplen ovan om gangsterligan valde elevena musiken som heter Detektiven.

Musiken fick en annan roll också. Till vissa av filmerna krävdes det bakgrundsmusik för att förhöja stämmningen. Några elever fick då uppdraget att skapa bakgrundsmusik på olika instrument, företrädelsevis på syntar och olika små rytm- och effektinstrument. I exemplet Skräckfilmen som handlar om en liten flicka som är ensam hemma och råkar se en barnförbjuden film på TV behövdes det en del musik för att få fram spänningen. De har alltså lagt till mystiska syntar, pistolskott, fotsteg och så vidare.

Rollkaraktärer
För att göra rollfigurerna i filmerna tydligare fick eleverna i uppgift att så att säga "klä på" rollerna. De skulle få karaktär, smakinriktingar, vad de gillade för mat, kläder hobbyer, och så vidare. Sedan fick någon elev som hade spelat den rollen klä ut sig och bli fotograferad.
 
Lyssna på Sten Sture som berättar om sig själv genom att klicka på ikonen till höger (det är inte samma elev på bilden som pratar). 
 

Texten skulle in i datorn och texten skulle också spelas in så att man kunde klicka på fotot och så höra rollen berätta om sig själv. Den första eleven skrev texten medan den andre tog fotot och den tredje spelade in texten som en ljudfil och den fjärde la in det på datorn medan den femte gjorde alla knappar och länkar i MultiMedia Lab. 

I vissa fall spelade vi in musik som passade bra till rollen. I det här exemplet kan vi höra Linda Andersson som är huvudrollen i klass 5a:s berättelse Sanning eller lögner. Eleverna har valt en lugn låt som passar bra till den ganska mjuka karaktären Linda.

Tidsåtgången
Detta projekt pågick i cirka 8 veckor under två 80-min pass. Vi var alltid tre pedagoger kring cirka 25 barn. Några musik- och svensktimmar fick också handla om detta.
Klass 5c : Start vecka 36 - 43
Klass 5a : Start vecka 45 - 4
Klass 5b : Start vecka 6 - 16

Några roliga slut och lyckade filmsnuttar
Kim går på Konsert
Klass 5b:s historia hette Kim och gänget. Den handlade om Kim som ville bli med i gänget men för att platsa krävde de att han skulle snatta godis på konsum. I det här slutet går han på konsert och lyckas få en autograf av popstjärnan.

Kim som arbetsförmedlare
I ett annat slut har Kim blivit vuxen och arbetar på arbetsförmedlingen. Där möter han sina forna gängkamrater som en gång i tiden krävde att han skulle snatta. Det har tyvärr gått sämre för dem och nu får Kim möjlighet att hjälpa dem med ett riktigt jobb.

Sanning eller lögner - Linda möter Jocke
Klass 5a:s historia hette Sanning eller löner. Det är en kärlekshistoria mellan Linda och Jocke. Se deras första film när de möts för första gången.

Linda och Jocke återförenas på sjukhuset 10 år senare
I detta slut lyckades inte eleverna få ner historien till en minut. Vi valde då att spela in historien i två delar om vardera en minut. Deras idé var så bra att det var synd att ta bort något. Båda dessa filmer ska ses efter varandra för att få ett sammanhang.

Lena Byström arbetar med kompetensutveckling för pedagoger inom IT och media i Nacka kommun.
E-post: lena.bystrom@nacka.se