Satellitskolan i Malmö är på många sätt en riktig smältdegel. Här samlas ungdomar från olika delar av staden och når sin kunskap genom gemensamma, kreativa projekt. En av de viktigaste ingredienserna i undervisningen är den rörliga bilden.

Det nyöppnade fiket på Satellitskolan i Malmö befinner sig idag i något av ett stormens öga. Det första intrycket av lugn och harmoni utmynnar snart i en känsla av återhållen spänning. I olika lokaler runt om kaféet hålls intensiva förberedelser inför morgondagens premiär på föreställningen "Mod". 
 
Hela skolan är inblandad i produktionen. I gymnastiksalen pågår teaterrepetitioner. På Moriskan i Folkets park, den lokal där föreställningen ska hållas, riggas ljus och storbildskanoner av de teknikansvariga. I klipprummet intill fiket försöker två tjejer göra slutredigeringen av sin film, som också den ska visas dagen därpå. Frustrationen är fullständig sedan någon kommit åt en knapp som verkar ha raderat allt ljud.

 Rolf Isaksson sitter i mitten av allt, i ögat, och ler åt det hela. Det är ett både glatt och nervöst leende. Rolf är idéspruta på skolan och har ett stort administrativt ansvar. Han menar att den här typen av kaotiska situationer ger eleverna viktiga erfarenheter.
- Det blir ju så här varje gång man gör en produktion. Hur mycket man än förbereder sig blir alltid den sista minuten kaotisk. En av de saker vi vill lära våra elever är att man idag måste vara flexibel och kunna tänka ut egna lösningar för att klara sig på arbetsmarknaden, säger han. 

Satellitskolan, som administrativt sett är en del av Rosengårdsskolan, är i grunden ett integrationsprojekt. Det startade år 2000 och har sedan dess växt från 22 till 60 högstadieelever. En tredjedel av eleverna ska komma från det multietniska Rosengård och resten från övriga delar av staden. Alla som går på Satellitskolan har sökt sig hit aktivt och i det flesta fall handlar det om ungdomar som när ett stort intresse för olika estetiska uttrycksformer. De tre huvudinriktningarna på skolan är film, teater och musik. Utbildningen sker inom ramen för större produktioner, där sökandet av kunskap på ett naturligt sätt blandas med det kreativa skapandet.

Inför föreställningen Mod har man utgått från olika perspektiv i de olika årskurserna. Niorna har till exempel studerat Andra världskriget. De har börjat med att läsa en text om en soldat som inte ville delta i mördandet av judar och därför själv blev arkebuserad. Var detta mod eller dumdristighet? Med den frågan som utgångspunkt har eleverna fått läsa vidare och djupstudera olika delar av kriget.
- De måste alltid ha en rejäl bas att stå på faktamässigt innan de går vidare. De ska få med sig samma kunskap härifrån som från en vanlig skola, men de ska få den genom en upplevelse, menar Rolf.
Parallellt med instudering och diskussioner har eleverna således fått skapa egna filmer, rollspel och musikstycken där de fått användning för sina nya kunskaper.
- Jag tror att eleverna lär sig mycket bättre när de får plugga i ett syfte. De blir aktiva och sitter inte bara stilla och tar emot. Därför arbetar vi alltid med någon form av produktion som slutresultat, berättar Rolf.   
 
Många av eleverna har valt att göra egna kortfilmer. Lärare i rörlig bild är Ranko Kovacevic och han menar att eftersom mod är ett väldigt känslomässigt tema så passar det utmärkt att göra spelfilm på det.
- Alla vet ju att en bild säger mer än tusen ord, ler han. Jag tror att filmen som medium är så starkt för att det gör det lätt att uttrycka vad man har inne i sig.
Filmerna till föreställningen visar allt från unga killar som kastar sig från hustak och rullar ner för slänter för att få spänning i vardagen till människor som måste uppbringa allt sitt mod för att våga gå vidare efter en stor sorg. Ranko tror att det är otroligt viktigt att eleverna får lära sig att arbeta kreativt med teknik, inte nödvändigtvis bara de som senare ska jobba i till exempel filmbranschen.
- Media är så stark idag, den är ett lätt sätt att få fram sitt budskap. Det är viktigt att alla får lära sig att själva skapa med tekniken så att de inte bara blir konsumenter av den.
Den digitala teknikens intrång har ju också gjort det väsentligt lättare att bli just en skapare av media. Digitala kameror och datorer har avsevärt förenklat och förkortat produktionen av en film, vilket är av enorm vikt i skolan där tiden ska räcka till så mycket.

- Det hade varit omöjligt att arbeta så här med den analoga tekniken. Då kanske vi hade hunnit göra en film på den här tiden och då hade det bara varit de mest intresserade som hade orkat med. Nu har vi arbetat i små grupper och alla har fått möjlighet att uttrycka just sina känslor, menar Ranko. Det är inte bara i filmundervisningen som datorerna blivit ett oumbärligt verktyg; i bild, form och musik har program som Photoshop och Cubase lett till samma utveckling. Det blir lättare att producera och att låta alla elever få utlopp för sina idéer och sin kreativitet. Ranko ser dock också en risk med att tekniken blivit så enkel att hantera.
- Vi måste vara tydliga med att visa eleverna att allting som är bra också tar tid. Kvalité kräver alltid engagemang och energi.

I elevkaféet håller Rolf kaoset stången. Han säger glatt att i en kreativ miljö kan man inte ha för mycket ramar, saker och ting måste få springa iväg lite. Efter en stund kommer Ranko inrusande och hjälper de två tjejerna i klipprummet att finna tillbaka till sitt ljud. Sedan får de arbeta vidare själva. Filmen är deras egen skapelse, från idé till färdig produktion.
- Målet här är att få allting så elevproducerat som möjligt. Lärarna är handledare och ska lirka och locka fram det bästa ur eleverna, säger Rolf.
Att detta lirkande och lockande kan pågå till sent under kvällar som denna ser han som en given del av arbetet.
- Lärarna på ett sånt här ställe måste också var flexibla, vi måste vara eldsjälar, säger han. När kreativitet flödar kan man inte stoppa upp utan man måste låta den ha sin gång.   
 
Föreställningen Mod har han och de andra arbetat med under några månader. Och den är alltså bara ett av många projekt som har genomförts här sedan starten år 2000. Tidigare har man bland annat arbetat på temat reklam, gjort egna reklamfilmer och analyserat hur de påverkar människan och samhället. I åttonde klass är det standard att man har ett debatt-tema under studierna av USA och den amerikanska politiken genom tiderna. Det hela blir ett liveinspelat panelprogram där demokrater och republikaner gör upp inför strålkastare och kameror. Det mest omfattande projektet hittills genomfördes 2003 i samarbete med Malmö symfonikorkester. Elevernas egna låtar framfördes då inför publik med bland annat oboe, cello och orkesterpuka.
- Jag vet att vårt sätt att arbeta med projekt på det här sättet sticker ut rätt mycket. Men det är också meningen, vi vill bryta barriärer, säger Rolf. Skolan är i vanliga fall så konservativ. Idag tror jag att man istället måste lära eleverna att vara flexibla och kreativa och kunna tänka ut egna lösningar för att de ska klara sig.
 

Dagen därpå är det dags för föreställning på Moriskan. Det är mycket folk i publiken och stor nervositet hos de flesta inblandade. Men också mycket mod. Och allt går bra till slut. Filmerna rullar som de ska på storbilden och ett liveband släpper loss sina strängar mellan teaterstyckena. På det hela taget är det en välregisserad blandning av olika konstformer och elevernas mångsidiga kreativitet. En av de mest engagerade eleverna verkar vara Denis. Han har både regisserat och spelat med i flera av filmerna och är också den som får ta över mikrofonen när det är dags för rap. Efter föreställningen är han nöjd.
- Jag tycker om att stå på scen, säger han. Skulle gärna hålla på med musik om jag fick en chans. Och så är det viktigt att vi visar upp oss så att skolan syns utåt. Det kan ju hända att det är någon känd som är här och kollar, någon producent eller så.

 
Kontaktperson Satellitskolan: Rolf Isaksson
E-post: rolf.isaksson@malmo.se
  

Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se