Teknikutveckling är en central del i grundskolans nya teknikämne. Vid gymnasieskolans nya Teknikprogram finns Teknikutveckling som ett eget ämne. Inom lärarutbildningen vid Malmö högskola har vi valt att använda kombinationen enkla konstruktionsövningar kopplat till arbete med webbsidor då vi studerar teknikens historia.  

Med Lpo 94 har grundskolan fått ett nytt teknikämne som ska läsas av alla elever genom hela grundskolan. Kursplanens text ger bilden av ett ämne med ett ben i naturvetenskap, ett i samhällsvetenskap och ett i de skapande ämnena såsom slöjd och hemkunskap. Studier av tekniska system och teknikens historia samt konstruktionsövningar av problemlösande karaktär kan sägas utgöra ämnets kärna.

De studenter som kommer till våra kurser har oftast en mycket vag bild av vad teknikämnet innebär. Erfarenheter från deras egen skolgång har gett uppfattningen att teknik är något i stil med att bocka plåt, löda och ”mecka” med motorer. Efter ett inledande pass med diskussion om ämnets legitimitet och plats i skolan enas vi om en definition som innebär att teknik kan vara allt det som människan sätter mellan sig själv och naturen för att underlätta vardagen eller för att lösa problem.   
 
Hur har då den moderna tekniken vuxit fram? Hur har vi människor på 10 000 år kunnat gå från stenåldersbyn till det moderna samhället? Studenterna fascineras oerhört då de läser kurslitteraturen, Den kupade handen (Bosse Sundin). Det är lätt att motivera dem för att fördjupa sig i historiken för en enskild ”pryl” (som kan vara precis allt från det lilla minsta till det stora största!) .

Under de senaste åren har studenterna publicerat sina arbeten på webbsidor, som sedan lagts ut på Internet. Själva uppgiften har sett lite olika ut i olika kurser och här kommer en beskrivning av olika modeller som vi använt då vi arbetat med teknikutveckling.   

Teknikens alfabet  
Uppgiften Teknikens alfabet i skokartonger genomfördes med en grupp studenter på Samverkansvarianten, där blivande grundskollärare 1-7 MaNO och SvSO läser tillsammans med blivande Förskollärare och Fritidspedagoger. Undervisningen är tematiserad och den aktuella kursen hade beteckningen ”Värden i världen” och lästes av cirka 120 studenter fördelade på sex grupper. Tyngdpunkten för delkursen i teknik ligger i att förstå de samhälleliga och idémässiga drivkrafterna bakom teknisk förändring samt att reflektera över de sociala och kulturella konsekvenser denna för med sig.

När vi skulle göra utställningen Teknikens alfabet i skokartonger fick varje kursdeltagare med lottens hjälp sig tilldelat en bokstav för att välja en teknisk "pryl" som börjar på denna bokstav. Prylens historiska utveckling skulle belysas i en text på 10 rader där prylens betydelse för mänskligheten – på gott och ont – skulle beskrivas. Texten skulle skrivas ut på ett enhetligt sätt och fästas vid en kreativt inredd skokartong där prylen tydligt exponerades. Kartongen skulle sedan fotograferas med digital kamera, och bilden tillsammans med texten läggas ut som webbsida på Internet.

Fakta hämtades ur en rad traditionella kunskapskällor såsom böcker, tidskrifter, uppslagsverk på cd-rom och Internet, men även intervjuer med äldre personer genomfördes och användes som faktaunderlag.

De färdiga skokartongerna ställdes ut i korridorerna på lärarutbildningen och studenterna fick mycket uppmärksamhet och beröm för sina arbeten.

Utsällningsaffischen hade följande text:   

TEKNIKHISTORISKA ALFABETET
Teknikens historia skildrad
med hjälp av alfabetiskt ordnade prylar
i konstnärligt utformade lådor
designade av studenter i samverkansvarianten år 1
Utställningen finns på Internet!  
 
Här visas tre exempel på studenternas arbeten. Att jag av 120 lådor valt ut just dessa beror inte på att de är så mycket "bättre" än alla andra utan mera på att de representerar olika sätt att se på begreppet "Teknisk pryl".
Att Öresundsbron och geväret är exempel på tekniska konstruktioner anser väl alla, men att även almanackan kan ses som en teknisk pryl får nog anses vara lite okonventionellt.
Att teknik hör nära samman med värderingar har studenten fångat genom att uppmärksamma gevärets dubbla roll i begreppen "jaktlycka" och "ond bråd död."    

Almanacka har sitt ursprung enligt vissa från arabiskans al-manah "tavla med uppgifter om solens och månens dagliga position". En föregångare till almanackan kan vara kalenderstavarna, en sorts evighetskalender av trä som använder redan på medeltiden. Den första almanackan kom ut i Tyskland 1448 och de tidiga svenska almanackorna var direkt översatta från tyska förlagor. Vår äldsta bevarade almanacka är från 1585.   

Gevär är ett eldhandsvapen som hanteras med båda händerna. De första vapnen tillverkades på 1300-talet. Jaktgeväret har inneburit för människan att hon kunnat fälla sitt byte, sin föda på ett enklare sätt. Säkerheten för skytten och pricksäkerheten har förbättrats. De militära gevären har under alla krig utvecklats till dagens
automatkarbiner. I ordet gevär finns det både "jaktlycka" och "ond bråd död". 

Öresundsbron blir världens längsta snedkabelbro för både motorväg och järnväg. Den sammanlagda brolängden är 7845 m och omfattar en högbro samt en östlig och en västlig tillfartsbro. Högbron är 1092 m lång och höjden på de båda pylonerna är 203,5 m vilket innebär att de är Sveriges högsta byggnadsverk. Den fasta förbindelsen knyter samman hela Öresundsregionen till ett effektivt kommunikationsnät, vilket gör att till exempel arbetspendlare mellan Sverige och Danmark får en mycket snabbare och säkrare resa. Därmed skapas förutsättningar för en gemensam bostads och arbetsmarknad.   

Alfabetsgåtor  
Året efter gavs en ny kurs med min kollega Magnus Wikström som ansvarig lärare. Vi valde att arbeta på i princip samma sätt som året innan, men formulerade om uppgiften till "Tekniska alfabetsgåtor i skokartonger". Texterna skulle således denna gång utgå från någon slags gåta.

Här är några exempel på arbeten:   
Biograf 
Blixtlås
Glödlampa
Nylon 

Tekniken lyfter 
En tredje variant på temat Teknikhistoria i skokartonger har prövats i en teknikfortbildningskurs inom Skolverkets Nationella satsning på NO-Tk, Tekniken lyfter. Här innehåller lådorna rörliga mekanismer och de färdiga produkterna vittnar om skaparglädje och stort engagemang från kursdeltagarnas sida.
 

Slutligen vill jag nämna hur vi inom den vanliga programutbildningen arbetar med teknikens historia. En kurs i teknik (5 poäng) ingår för alla blivande lärare i MaNO. Naturligtvis utgör teknikutveckling ett viktigt inslag även i denna kurs. Här har vi valt att låta de studerande fritt välja en teknisk pryl för att i ord och bild på en webbsida belysa den tekniska utvecklingen. Inspiration ska vara hämtad från minst tre namngivna referenser.

Maria Sandström arbetar sedan 1974 som lärare, till att börja med som adjunkt i biologi, kemi, fysik och naturkunskap. Hon fick anställning vid Lärarhögskolan 1988. Där har hon undervisat i ämneskurser, didaktik och praktisk pedagogik.
E-post: maria.sandstrom@lut.mah.se