Här kan du läsa om hur jag i år 4-6 har använt film i arbetet med sociala och etiska frågor samt filmtekniska knep och kritiskt granskande. Jag har använt filmhandledningar, läroböcker och eget material som du får ta del av. Börja gärna med att lyssna på vad en av mina elever tycker om arbetet med film.

Bakgrund 
1991 gick jag och några lärare en utbildning i mediekunskap. På tre dagar gick vi från stillbildsanalys via filmanalys till egen videoproduktion. Det var rätt att börja med stillbilder eftersom många har en dålig utbildning på att läsa bilder. Vi förde sedan den nya kunskapen vidare till kollegor genom en filmkväll med analys och tips på hur man kunde arbeta i klassen. Detta var viktigt. Alla Bergetskolans lärare har fortsatt med filmarbetet genom åren. 1992 startades ett skolbioprojekt i kommunen med hjälp av pengar från Svenska Filminstitutet. Under 1994 hade vi en studiedag med mediapedagogen Britt-Marie Meier från Mora om hur man diskuterar film med elever. Hon har dessutom varit till stor hjälp vid val av filmer.
 
Varför film?  
Film får inte bli bara en happening, ett avbrott i undervisningen. Att gå och se film på bio med elever utan för- och efterarbete är ganska meningslöst. Filmen måste användas i undervisningen. En filmupplevelse ger en gemensam utgångspunkt att tala om känsliga ämnen som mobbing, liv och död, skilsmässor och droger mm, utan att det blir personligt. För undervisning om film kan ibland video vara överlägset. Att göra eleverna medvetna om hur filmmakare styr våra upplevelser genom sitt val av bild och ljud, är idag en viktig uppgift för oss lärare. Kanske det gör dem till mer kräsna filmtittare?
 
Tre år med film
När jag märkte vilka samtal vi fick i klassen efter filmerna ville jag arbeta mer med detta. Eftersom det inte är tillåtet att visa videofilmer för en hel klass kan man använda sig av LänsAV-centralen som köper in visningsrättigheten för filmer. Finns inte den film du vill använda kan du be dem att köpa in den. Här har jag beskrivit vad jag gjort förutom de biofilmer vi sett.  

År fyra
Jag började, precis som jag själv började, med att lära eleverna läsa stillbilder. Då använde jag konstbilder och reklambilder. När det gäller den rörliga bilden har jag använt en lärobok som heter Skatten av Jan Ollars från Natur och Kultur. Där finns ett tema om film byggt på Ronja Rövardotter. Det är bra uppbyggt och lätt att organisera och arbeta med. Man visar en bit ur filmen på video och sedan arbetar man på olika sätt efteråt. Jag använde svenska och bildlektioner till detta. Många av eleverna hade hört eller läst boken och sett filmen. Innehållet fick därför en sekundär betydelse. Det blev lättare att diskutera hur regissören valt att dramatisera de olika delarna av boken.   
 
År fem
Min vän Percys magiska gymnastikskor av Ulf Stark är en bok som filmatiserats och visats på TV. Jag började med att läsa boken högt i klassen och visade sedan filmen i 30 minuters avsnitt. Vi diskuterade mycket om kompisar, om hur vuxna och barn är mot varandra och om olika miljöer vi växer upp i. När samtalet blev lite för djupt och tungt övergick jag till att prata om filmtekniken. Vi jämförde med boken. Avslutningsvis ritade alla av en eller båda sina skor och vi gjorde en utställning. Nu i efterhand har jag gjort skriftliga frågor för att slippa se om serien inför varje gång jag använder den. 

År sex
Vi började hösten med något helt annat än film. Inte för att vi hade problem i klassen utan för att utveckla elevernas sociala förmåga och göra stämningen i klassen ännu bättre. Vi använde arbetsmaterialet ”Rädda klassen från ensamma vargar” från Rädda barnen. Det är ett väldigt bra häfte som handlar om utstötning och mobbing. Boken det bygger på är Johanna Nilssons ”Hon går genom tavlan, ut ur bilden” och den är bra att ha läst innan.

Vi gick vidare till en grövre form av mobbing genom materialet Levande Historia från Skolverket. Vi trängde djupt in i problematiken om utstötning med hjälp av materialet ”Hur är läget”. Vi såg videon om Benny Grunfeld som berättade om sin tid i koncentrationsläger och hur han kan forsätta att leva med sina minnen.

För att komma tillbaka till vår verklighet läste jag “Sanning eller konsekvens” som är en realistisk skildring av flickors relationsproblem. Boken bygger på film manuset och jag hade hellre velat se filmen men av olika anledningar blev det inte av. Flera elever såg den dock privat och berättade för klassen skillnaderna mellan bok och film, där exempelvis slutet skiljer sig åt. Nästa gång ska filmen vara med.

För- och efterarbete
För- och efterarbete vid biofilmvisning är viktigt och jag ger en beskrivning av olika sätt att arbeta med film.

Före filmen  
Se filmen själv! Förbered eleverna på sådant som kan vara skrämmande, det är lite hemskare att sitta med klassen i biosalongen än hemma i soffan. Barn har svårt för tidshopp och tillbakablickar så förbered dem på att det är huvudpersonen som blickar tillbaka på sin barndom som till exempel i "Benjamin Dufva". Tänk på dem som har svårt att läsa texten, de kan behöva mer förberedelse för att hänga med. Många personer i berättelsen kan göra att eleverna tappar bort sig. Jag gjorde därför ett släktträd på oh-blad inför Anges Cecilia. Min kollega Arne Svadling lät sin klass "forska" kring ämnet vargar inför filmen Varghunden.   
 
Efter filmen  
Jag har genomfört efterarbete med min egen klass och med andras klasser. I andras klasser har jag koncentrerat mig på mer filmtekniska saker eftersom man inte känner dem så väl (jag tycker att man kommer mycket längre med sin egen klass både med den etiska diskussionen och det filmtekniska). Man kan märka att elever som annars inte är så duktiga kan ha ett väl utvecklat bildseende och ett kritiskt tänkande. Tysta elever kan göra sin stämma hörd och ens egen syn på eleverna förändras. Eleverna tycker om att prata om viktiga ting och känner det meningsfullt. Låt inte diskussionen ta för lång tid bara (cirka 30-40 minuter är lagom). Fortsätt vid ett senare tillfälle om du tycker det finns mer att prata om. Det är viktigt att de får göra något praktiskt var och en. Det vill säga bild, egen berättelse, brev till huvudperson med mera. Det finns alltid tips på detta i filmhandledningarna.    

Filmhandledningar
Använd filmhandledningar, de är väldigt bra och fungerar alltid, men välj ut någon eller några frågeställningar att jobba med. Videoutdrag är nödvändiga att ha om man tänkt sig att jobba med filmteknik.

Återberättande av filmen
Det är viktigt att vi går igenom filmen tillsammans. Jag ställer frågan: Vad handlade den här filmen om? Jag skriver sedan upp elevernas förslag på tavlan. Först kommer huvudpersonerna som jag skriver upp på olika platser beroende på om de är onda eller goda (oftast handlar ju filmerna om just detta). Det är viktigt att prata om vilka människor som är onda och vilka som är goda, varför de är det de är, hur har de blivit onda. Det gör det lättare för barn att se att allting inte är så självklart, många är inte antingen onda eller goda, de flesta är både och. Efter personerna kommer handlingen i filmen, ibland måste jag fråga om detta. De kan ha svårt att se de olika handlingarna i en film. Till exemoel “Miraklet i Valby” som handlar om kamratskap, tjejer-killar, medeltid, religion, videovåld med mera.

Skrivna frågor
Varje elev besvarar frågorna inför en gemensam diskussion. Om behov finns diskuterar eleverna först i grupper och redovisar sedan i klassen. Det gör att alla får tid att tänka igenom filmen men gruppdiskussioner kan vara lite svår att genomföra om man har en klass med stora skillnader på eleverna vad det gäller läsning och skrivning. Här har vi lärare delat med oss av material till varandra.   
 
Tankestund  
När vi har tankestund tänker eleverna igenom den scen man minns bäst, lycklig eller hemsk, olycklig eller vacker. Sedan låter man var och en berätta sina upplevelser. Därefter brukar jag oftast låta eleverna rita eller måla sin scen. Här är Korpens onda öga som mamman fick i form av en ring. Den onda kraften som påverkade hela familjen i Glasblåsarens barn.

Bioaffischer
Man kan analysera en bioaffisch som en vanlig stillbild och diskutera varför filmbolaget gjort den just så som den ser ut. Avsluta med att låta eleverna göra en egen affisch till filmen utifrån hur de själva tycker att den ska se ut för att folk skulle vilja se just den här filmen.  

Filmlista
Detta är en liten lista på filmer vi sett på mellanstadiet samt några kommentarer kring hur de olika filmerna fungerat hos oss.

Länkar  
Följande länkar använder jag mig av i mitt arbete med film.
Skolbio www.sfi.se/sfi/smpage.fwx?page=1009
Folkets Bio www.folketsbio.se/
Filmcentrum www.filmcentrum.se/index_big.html

 
Monica Andersson är tidigare mellanstadielärare, fortbildad vid Dramatiska Institutet till mediepedagog. Hon arbetar i Orsa kommun som mediepedagog och riktar sig främst till förskolor och skolor för yngre åldrarna. I arbetet stödjer Monica lärare och elever som vill knyta ihop skolans ämnen med medier, film, bildspel, radio och skolbio.
E-post: monica.andersson@orsa.se