Hur knyter man mediearbete till ett arbetsområde i geografi? Läs om hur Monica Andersson och hennes elever gjorde en resa i fantasin till Europa och rapporterade i form av radioreportage från olika länder.

Man lär av upplevelser
Man lär sig av de upplevelser man får i livet, det är de som ger erfarenheter. Men även om det vore lärorikt så är det antagligen praktiskt omöjligt att åka ut på en resa i Europa med en femteklass. Därför får man försöka skapa en situation som gör det möjligt att leva sig in i en sådan resa.

Jag försöker lära ut och visa på alternativa redovisningssätt. Alternativ till att skriva ner fakta på papper, ett arbetssätt som ofta leder till att eleverna bara skriver av läroböcker. För att vara öppen för elevernas impulser och låta arbetsområdet utvecklas tillsammans med eleverna, planerar jag inte färdigt hela arbetet i förväg. Genom att inte detaljplanera hela arbetet från början till slut är jag också flexibel nog att kunna modifiera mina mål med arbetet om det skulle behövas.

Det övergripande målet med detta arbete var att eleverna skulle få uppleva ett europeiskt land och arbeta med radio. Vi använde oss inte av alla lektioner i veckan utan varvade med mer traditionella lektioner, men arbetade i längre pass.

Innan vi började med Europa hade vi arbetat med historia och Andra Världskriget. Då lyssnade vi på en dramatisering av Anne Franks dagbok. Många hade inte hört radioteater förut. Detta blev något av en introduktion till nästa arbetsområde och arbetssätt.

Att redovisa genom att göra radio hade vi aldrig provat. Vi tittade på filmer som behandlar ljud och hur man kan göra egna ljud för radio. Eleverna fick prova på att göra en kort radioteater. De hittade på sketcher och spelade in sig. De försökte göra egna ljudillustrationer. Alla tyckte det var kul och vi skrattade mycket när de spelades upp. Eleverna upptäckte hur svårt det är att med ord visa vad som händer, och att ljud är viktiga för upplevelsen.   

Vi ska resa ut i Europa
När jag introducerade Europaresan visste eleverna inte att det skulle bli radioteater, några trodde faktiskt att vi skulle åka ut i Europa allra först. Jag väntade med att berätta om radioteater för att eleverna inte skulle fastna vid presentationsformen innan vi kommit igång med studierna om respektive land. Hade jag sagt radio från början tror jag att flera skulle ha blivit osäkra och begränsat sitt berättande. Gruppen innehöll många tystlåtna och försiktiga elever och jag ville att de skulle få brodera ut sina resor.

Ganska många i klassen hade varit utomlands men inte funderat över hur mamma och pappa hade ordnat resan. Några hade inte rest utomlands eller varit på någon längre semesterresa överhuvudtaget. Vi diskuterade tillsammans i helklass och kom på flera saker: Man brukar anlita resebyråer. Hur ordnar man pass? 

Det var intressant att få se hur elevernas intresse tändes av tanken på att de själva skulle ordna en resa och åka i väg. De var ju då bara 11-12 år, men såg framtiden, och möjligheten att åka utomlands framför sig. Jag frågade också vilka länder de skulle vilja åka till om de fick?
–Frankrike och Disneyland, svarade många men England och Italien fanns också med. Länder som Österrike och Schweiz hade många inte hört talas om alls. Vad behöver man kunna om det land man skulle åka till? Vad behöver man ha med sig?
– Pengar måste man ha med sig. Hur fixar man det?
– Banken, resecheckar
– Prata, hur ska man kunna prata med dem?
– Hur ska man bo?  

De elever som inte riktigt hade kopplat på fantasin, sa saker som invånareantal, area, import och export och dylika faktauppgifter. Jag skrev upp allt de sa på tavlan och de skulle sedan välja att börja med det som kändes allra viktigast.

Jag bestämde att vi skulle lotta ut vilket land som eleverna skulle arbeta med, eftersom vi annars bara hade åkt till några få länder. Genom detta fick de upp ögonen för fler länder, som de inte kände till tidigare. Vi måste som vuxna hjälpa eleverna så att de upptäcker saker som ligger utanför deras egen horisont. Barnen tyckte att vi skulle lotta fram vem de skulle arbeta med också, eftersom man ändå kanske inte fick just det land man ville. Min upplevelse är att de sedan själva upptäckte att de efter arbetet känner till fler länder än tidigare och tyckte det var bra.   

Sök reda på allt du behöver veta om det land ni ska resa till
Eftersom eleverna skulle låtsas resa till sitt land, diskuterade de vad de skulle göra på sin resa och detta styrde vilka fakta de ville söka efter. Några hade kunskap om det land de skulle åka till och hade varit där (England och Frankrike) medan andra hade liten eller ingen förkunskap. De ville snabbt ut på Internet men upptäckte då att det var svårt att hitta information, och tappade sugen. Det var jag beredd på men tyckte att det var nyttigt för eleverna att uppleva Internets omfång och lära dem lite tålamod. Man kan hitta vad man vill på Internet men det tar tid och man måste ha fantasi och lite ledning i början. Jag hjälpte dem därför med länkar som jag lade till under favoriter.  

Eleverna fick rådet att främst söka på svenska. Om de hittade vad de sökte på engelska fick de själva välja om de ville lägga ner tid på att översätta eller inte. Var det värt besväret? Jag fick ofta hjälpa dem ändå eftersom de inte alltid läste av sökresultaten så noggrant, och inte trodde att de hittat något. De hade inte heller hunnit lära sig urvalsprinciper: När är det relevant att gå in på en sida du hittar med en sökmotor?

Mitt arbete med varje elevpar innebar att de blev uppmärksamma på detta och lärde sig knep för att söka på Internet. Vi hade också en diskussion kring varför man inte får låna bild och text från andras sidor utan att fråga om lov. Tiden vi lade ner på Internetsökning var alltså inte bortkastad, dessutom hittades många bra saker, exempelvis en språkkurs på italienska, Tintinmuseumet i Bryssel med mera. En annan fördel med Internet, är att fakta ofta är aktuella. Utrikespolitiska Institutets sidor om fakta i fickformat är ovärderliga (www.ui.se). Jag hade inte tid att hjälpa alla samtidigt och fick skapa alternativa arbetsuppgifter, till exempel att rita en karta (mest för att i det arbetet lära sig hur landet såg ut, var städerna låg och så vidare). De kunde också titta på bilderna i våra läroböcker, som inte åldras lika mycket som texten. Några ville söka i läroböckerna och skriva av faktarutor. Vi pratade då om vad som faktiskt var viktigt att kunna: Vad behövde man för att klara sig på resan?   

Radioreportage
Barnen fick ganska snart reda på att vi skulle göra ett radioreportage. Alla förstod ändå inte vad arbetet gick ut på utan började skriva ner fakta som de själva inte tyckte var intressanta eller ens förstod. När de efterhand förstod att detta var en berättelse och inte ett faktaarbete i geografi blev det lättare för dem att skriva på en för dem rätt nivå. De förstod mer om det de skrev.

Vissa reseberättelser utvecklade sig till beskrivningar av att flyga, bo, bada i poolen och så vidare. Det fanns inget som tydde på att eleven var i ett specifikt land. Jag förklarade då att det skulle märkas i berättelsen att de rapporterade från olika länder. Jag försökte få dem intresserade av speciella saker man kan se eller göra i länderna. Vi kände ett behov av att få se hur natur och sevärdheter såg ut på bild. Många barns världsbild är rätt begränsad. Jag lånade då guideböcker från biblioteket för att stimulera till upplevelser och äventyr på resan, dessa böcker är ofta bildrika.  

Dialog
Några skrev dialoger till radioreportaget direkt. Andra hade lättare för att först skriva en berättelse om resan, och sedan göra om den till dialogform. Eftersom vi skrev på datorerna var det smidigt att göra om texten.
Det blev tydligt att de måste skriva som om de faktiskt var där. Jag fick frågor som:
– Vad ser man från Eiffeltornet egentligen?
– Hur beställer man på ett café i Italien? Vad säger man?
Flickorna som frågade om Italien tog själva reda på svaren genom en språkkurs i italienska som de hittat på nätet.
– Vad händer på en tjurfäktning?
När dessa flickor läst om hur det går till på en tjurfäktningsarena ville de skriva om texten. De ville inte se tjurfäktningen till slutet. Vissa missförstånd uppstod dock. De som åkte till Irland fick för sig att River Dance är halvnakna flickor som dansar, vilket jag hade missat att rätta till.   

Inspelning
När alla manus var klara fick barnen träna på att ”spela teater” med rösten. AV-media i Dalarna och Film i Dalarna har en resande medieverkstad. De kan komma ut och hjälpa lärare med mediearbete. Se www.filmidalarna.se. Där arbetade även Uno Härdell förutom sitt arbete på UR (Han har tyvärr slutat nu). När han kom för att spela in hade vi jobbat med Europa under flera veckor. Uno berättade lite om sitt arbete och hur inspelningen skulle gå till. Inspelningen genomfördes av honom med varje par i ett särskilt rum medan jag och resten av klassen jobbade som vanligt. Han tog med sig inspelningen och lade till lite musik och ljud. Sedan sändes detta på P4 i hans program Fredags. Vi satt i klassrummet och lyssnade. Några av de tystaste hade väldigt uttrycksfulla röster men tyckte just då att det var pinsamt. Stoltheten lyste dock ur deras ögon.

Idag skulle jag låta eleverna spela in sina reportage och lägga till musik och effekter själva. Det är inte så svårt. Multimediabyråns ljudkurser ger bra tips och råd. Lokalradiostationerna kan man kontakta och man kanske till och med kan få vara med om att sända programmet själv.   

Genom arbetet med Radioreportage från Europa nådde eleverna några av de mål som jag upplever som viktiga för deras utveckling:

• De fick en chans att utveckla sin fantasi och förmåga till inlevelse
• De fick öva upp sin förmåga till samarbete
• De utökade sitt ordförråd och fick ett rikare, mer beskrivande språk
• De fick träning i att söka och värdera uppgifter på Internet.
• Det blev också en etisk diskussion kring vem som äger det som finns på Internet
• De blev mer medvetna om ljud och dess betydelse för vår upplevelse av media
• De utökade sina geografiska/rumsliga kunskaper/gränser
• De lärde sig mer om teater - dialoger
• De fick lika stort utrymme vid redovisningen och alla vågade prata – genom radion
• Deras arbete fick en verklig mottagare: P4:s lyssnare.

Det är genom berättande vi får ord på nya företeelser och kan begripa omvärlden. Genom att arbeta med media använder jag mig av en berättande pedagogik eller den narrativa pedagogiken.  

Vill du se fler av elevernas filmer om tillvägagångsättet? 

År 2002 fick elevprojektet Radioreportage från Europa, första pris i Europeiska skoldatanätets tävling eLearning Awards.

Monica Andersson är tidigare mellanstadielärare, fortbildad vid Dramatiska Institutet till mediepedagog. Hon arbetar i Orsa kommun som heltidsanställd mediepedagog och riktar sig främst till förskolor och skolor för yngre åldrarna. I arbetet stödjer Monica lärare och elever som vill knyta ihop skolans ämnen med medier, film, bildspel, radio och skolbio.
E-post: monica.andersson@orsa.se