Evelina sitter vid datorn med ett headset. Hon ska läsa in en kort snutt av sin läsläxa. I bakgrunden sitter klasskamraterna och arbetar med teckningar och små berättelser. De blir en aning tystare när de märker att hon ska börja, men fortsätter ändå jobba koncentrerat. Läxan handlar om pirater.
Evelina kastar sig våghalsigt in i texten och någon minut senare har hon helskinnad tagit sig igenom. Det låter bra. Uttalet är naturligtvis inte perfekt, men klart bättre än tidigare. Det kan också Evelina själv höra när hon jämför med en inspelning som gjordes för två månader sedan, i hennes egen digitala portfolio.
Jag är på Fröafallsskolan i Tranås och träffar IT-pedagogen Katarina Öhman angående ett pågående projekt i en förstaklass. Hon är mycket positiv och pratar om att vi måste arbeta mer självförtroendehöjande i skolan och att projektet är ett steg i rätt riktning. ”Tidigare har eleverna i första hand gjort en jämförelse i nutid, med de andra barnen i klassen. Poängen med portfolio är att man istället ska jämföra med sig själv; det man gör nu med det man gjorde då”, säger hon. ”Det gör barnen medvetna om sina egna framsteg och får dem att tro på en kommande utveckling”.

Gunilla Nordstrand och Maria Svenler, som dragit igång projektet tillsammans med Katarina, har till att börja med inriktat sig på att dokumentera läs- och skrivutvecklingen i sina klasser. Man har med jämna mellanrum under det gångna året låtit varje elev läsa in en liten del av sin läxa i portfolion. Man har också fått dem att författa en kort, skriftlig kommentar till texten. Framstegen är naturligtvis tydliga, som de är i alla förstaklasser, och vid utvecklingssamtalen, som hålls en gång per termin, diskuterar man resultatet tillsammans med föräldrarna och eleven.
Det digitala formatet gör det möjligt att på ett enkelt, snabbt och spännande sätt visa upp att det går framåt för alla. ”Det är de lite svagare eleverna som blir de stora vinnarna”, menar Maria. ”De trycker inte ner sig själva utan tvingas inse att de faktiskt blir bättre, vilket naturligtvis peppar dem”.
Elevexempel
Till höger finns två ljudinspelningar gjorda av en elev, med drygt ett och ett halvt års mellanrum. Den första är inspelad i år 1, den 18 februari 2002. Den andra är inspelad i år 2, den 13 november 2003.
Digital portfolio används på flera håll runt om i landet, men det är inte helt problemfritt. Många har stött på hinder i alltför komplicerade program och för lite lagerutrymme. Katarina Öhman vill gärna understryka vikten av att börja i det lilla. ”Behovet av teknisk kunskap eller stora krav på slutprodukten får inte stå i vägen för det som är själva målet, att utveckla pedagogiken och arbetssättet. Man ska inte ta sig vatten över huvudet”. Gunilla och Marias recept är att prova sig fram med en liten grupp elever och använda ett mycket enkelt program, där man kan spela in ljud, skriva in text och lägga in bilder i samma fönster. ”Jag var först lite nervös över hur det skulle gå med det här, men jag lärde mig snabbt och nu fungerar det mycket bra”, berättar Gunilla, som inte arbetat med datorer tidigare.
Maria och Gunilla har även provat att använda portfolion på andra sätt, och inte heller här går det att ta miste på elevernas framsteg. Saras självporträtt har förvandlats från en hjärtligt nerplitad streckgubbe med stort leende till en anatomiskt försvarbar ung dam och Kalles tidigare karusellstrukturerade versaler har blivit små och på gränsen till prydliga gemener. ”Förhoppningen är naturligtvis att eleverna ska få fortsätta jobba på det här sättet genom hela sin skolgång, men vi får väl se. Vi har i alla fall inlett ett samarbete med de lärare som tar över efter oss. Pedagogiken går ju att använda i alla ämnen”, avslutar Maria.
Vincent tar över efter Evelina. Gunilla och Maria har genom att placera datorn vid en vanlig bänk i klassrummet lyckats avdramatisera användandet av den. Arbetet fortsätter som vanligt och det blir ingen särskild uppståndelse när fröken trycker på rec och Vincent börjar läsa in en kort, målande text om havet.


Läs gärna arbetslagets ITiS rapport
Kontaktperson Katarina Öhman
E-post: katarinap.ohman@telia.com
Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se