Mohanad går på Bredbynskolan en timme med buss från Örnsköldsviks tätort. Tidigare missade han ofta en hel förmiddag i skolan för en fyrtiominuterslektion i modersmålet arabiska. Genom att införa distansundervisning med Skype vill kommunen nu underlätta för honom och andra att få tillgång till den för kunskapsutvecklingen så viktiga modersmålsundervisningen.

- Om du klickar på symbolen nere till höger blir fönstret större. Då syns jag kanske bättre på journalistens foton, säger Mohanad till sin modersmålslärare Wikar Hashem.
Wikar följer Mohanads råd och hans närvaro i det lilla rummet på Sörlidenskolan i Örnsköldsvik blir genast mer påtaglig. Wikar och Mohanad pratar arabiska med varandra men jag får då och då viktiga fragment av samtalet översatta för sig. Mohanad går i årskurs nio på Bredbynskolan ett par mil utanför Örnsköldsvik och dagens modersmålslektion ges via Skype, en gratis kommunikationstjänst på nätet med vilken användarna kan prata med varandra live samtidigt som de chattar eller utbyter text- och bildfiler. På skärmen på Wikars bärbara dator sitter en portabel webkamera  monterad, och en liknande lösning i datasalen hos Mohanad gör det möjligt för lärare och elev att se varandra samtidigt som de kommunicerar verbalt och skriftligt.

Dagens lektion inleds med diktamen. Wikar läser ord och meningar högt, och Mohanads transkriberingar dyker successivt upp i chatfönstret. Fokus ligger på verbböjningar, en del av den arabiska grammatiken som Mohanad efteråt avslöjar att han tycker är extra svår. Wikar tvingas ofta rätta honom, men den direkta skriftliga kommunikationen gör det möjligt för Mohanad att testa sig fram gång på gång tills bokstäverna hamnat rätt.

Efter diktamen skickar Wikar över en text om den i arabvärlden ökända litterära figuren Juha, som enligt utsago alltid spelar dum men egentligen är ett geni. Mohanad läser texten högt och han och Wikar skrattar då och då till. Det är en berättelse av det mer dråpliga och samtidigt underfundiga slaget.
- När vi började ha lektion via Skype saknade jag kontakten och kände att det här är ingen "riktig undervisning". Men så småningom, när tekniken började fungera bra, insåg jag att all moment finns med. Man kan skicka filer, läsa, skriva, prata och ha ett väldigt levande utbyte, säger Wikar Hashem.

Mohanad föddes i Libanon och kom till Sverige som 10-åring. Nu i nian har han en schemalagd fyrtiominuterslektion i veckan i sitt modersmål. Bredbynskolan där han går ligger en timme med buss från Örnsköldsviks tätort, och då det bara är Mohanad och en elev till på skolan som läser arabiska finns det ingen möjlighet för Wikar att hälsa på där mer än en eller två gånger per termin. Tidigare tvingades Mohanad därför själv ta bussen in till stan för sina studier i modersmålet. Det gjorde att han varje vecka missade en hel förmiddag av andra lektioner. Mohanads redogörelser för sina odysséer genom det norrländska vinterlandskapet är mest att likna vi de anekdoter om vandringar till skolan som många säkert fått berättade för sig av mor- eller farföräldrar. Det är bara snöskorna som saknas.
- Först fick jag sitta själv på bussen en timme, och sen var jag tvungen att gå jättelångt upp genom parken. Det var uppförsbacke hela vägen, och när det blåste och snöade var det väldigt kallt. Sen efter lektionen skulle jag ju tillbaka hela vägen igen. Det tog en halv dag, berättar Mohanad.

Arbetet med att integrera gratistjänsten Skype i modersmålsundervisningen i Örnsköldsviks kommun har pågått sedan hösten 2008. Det var under en träff med det regionala nätverket ”Lärande i glesbygd” – med föreläsningar av bland andra Skolverkets Mats Wennerholm och utbildningsresursen Sofia Distans – som en vilja föddes i kommunen att hitta ett enhetligt sätt att jobba med sin fjärrundervisning. Kommunen är stor till ytan, och det finns en politisk strävan här att placera nyanlända utanför centralorten för att förbättra integrationen. De elever som har modersmålsundervisning är alltså utspridda över vida geografiska områden. Än så länge sker Skype-arbetet i liten skala. Just nu är det bara fyra elever som har sina lektioner över nätet.
- Det här är ett försöksprojekt, men det har fallit mycket väl ut, och det finns ett långt större behov ute på skolorna. Vi kommer att utveckla det under de närmaste åren, säger modersmålslärarnas samordnare Karin Andersson.

Levande modersmålsundervisning på distans ska ges till elever som liksom Mohanad gått miste om oförsvarligt många andra lektioner på grund av avståndet till stan, eller – ännu värre – inte kunnat få några modersmålslektioner alls beroende på sin geografiska belägenhet. Karin Andersson tycker det är viktigt att slåss för elevernas rätt till sina modersmålsstudier, och detta inte bara för att eleverna ska ha en chans att kunna använda språket i umgänget med familj och vänner.
- Det finns belagt i forskningen att modersmålsundervisningen ger ett starkt stöd även åt inlärningen och användningen av andra språk, till exempel svenska. Det främjar den allmänna kunskapsutvecklingen och hjälper alltså till att öka måluppfyllelsen i stort, säger Karin.
Det handlar också om att stärka elevernas identitet och självkänsla, menar hon.
- De måste få chans att känna att de både står med en stadig fot i till exempel den arabiska eller thailändska kulturen, och en i den svenska. Det är viktigt att lyfta att tvåspråkighet och dubbel kulturell identitet är en tillgång både för individen och för samhället. Mycket av affärsverksamhet och annat sker ju idag globalt, och språklig bredd och kulturell förståelse är en enorm resurs, säger Karin.

Atchara Mathipikhai är thailändsklärare och har idag distanslektion med Natsuda i årskurs sex. Natsuda kom till Sverige när hon var tre år gammal och pratar sitt modersmål utmärkt, men kan inte läsa och skriva det. Hon tillhör de elever som tidigare inte kunnat ges någon modersmålsundervisning alls, men som nu fått tillgång till sådan genom Skype-satsningen. Natsuda är glad. Samtalen med mormor på telefon eller på besök i Thailand blir allt mer avancerade, och viljan att förstärka relationen till landet hon föddes i har ökat.
- Jag brukar vara inne på thailändska hemsidor med mina kusiner ibland. De har visat mig sidor med kändisar i Thailand och så. Jag kan ju inte läsa vad det står just nu, men jag vill gärna lära mig, säger hon.

Atchara har under hösten arbetat intensivt med att hjälpa Natsuda att överföra sina verbala färdigheter i språket till skriftliga. De har börjat med att träna in vokaler och konsonanter, något som möjligen kan verka snabbt gjort fram till dess att man inser att thailändskan är uppbyggd av hela 32 vokaler och 44 konsonanter! Natsuda har bara en fyrtiominuterslektion i veckan i modersmålet, och för att underlätta inlärningsprocessen har Atchara presenterat en rad digitala hjälpmedel för henne. Genom bland annat filmer på Youtube och Skolverkets hemsida ”Tema modersmål” har hon under hösten kunnat träna uttal och stavning på egen hand.
- Jag arbetade mycket med media och digital teknik redan när jag var lärare i Thailand. Här är det ännu viktigare för mig eftersom det är svårt att få tag i bra material på thailändska annars. Den mångsidighet som tekniken erbjuder hjälper mig med måluppfyllelsen, säger Atchara.

Ett av de mål som Atchara och Natsuda satt upp för terminen – att Natsuda ska kunna alla konsonanter och minst fem vokaler – är snart uppnått. Men målen i modersmålsundervisningen handlar inte bara om vokaler och konsonanter. Stor vikt läggs också vid det aktuella landets kultur och historia. Vad gäller att följa aktuella händelser och ge en levande bild av moderlandet för eleverna underlättar nätet mycket. Kungens födelsedag den 5 december är till exempel en jättestor begivenhet i Thailand, berättar Atchara, och i år kunde hon visa direktsända klipp från festligheterna för eleverna under sina lektioner.
Dagens kulturnedslag sker i musikvärlden. Under lektionen skickar Atchara en thailändsk poplåt till Natsuda, och elevens uppgift blir att under den gemensamma genomlyssningen fylla i fraser som plockats bort ur ett textdokument.
- Jag måste blanda mig in i deras värld och hela tiden använda sådant material som de blir engagerade av. Här är nätet en jätteviktig resurs, säger Natsuda.

Både Atcharas och Natsudas lektion och Wikars och Mohanads är i högsta grad levande. Lärare och elever skrattar mycket tillsammans, men samtidigt är koncentrationsnivån hög. Det är många pedagogiska steg som ska tas under de korta lektionerna. Mohanad tycker att det digitala mötet i princip fungerar lika bra som de tidigare ”in real life”.
- Nu med kamerorna känns det faktiskt som att vi sitter bredvid varandra. Bilden gör hela skillnaden. Förut när vi testade med bara ljud vara det inte alls samma sak. Då kändes det väldigt långt bort, säger Mohanad.

Wikar tycker också att lektionerna håller lika hög kvalitet som tidigare, men vill samtidigt understryka vikten av att också då och då träffas ”på riktigt”. Hon ser alltid till att hälsa på hos sina distanselever en eller två gånger per termin. Även kommunens modersmålssamordnare Karin Andersson menar att man inte får tappa bort den personliga kontakten.
- Som modersmålslärare är man en förebild både för elever och för andra vuxna ute på skolorna. Man träffas och småpratar i lärar- och klassrummen och är en integrerad del av skolvärlden. Distansundervisningen får inte förstöra den relationen, säger Karin.

Rent praktiskt finns det många uppenbara fördelar med att använda digitala verktyg i modersmålsundervisningen, vare sig man har distanslektioner eller inte. Lärarna har i de flesta fall inte kontor på elevernas skolor och vardagskontakten är därför begränsad. Över nätet kan läxor däremot skickas kontinuerligt och eleverna kan skriva ut och göra dem hemma. Eleverna kan i sin tur direkt skicka egenförfattade texter som läraren på så sätt får chansen att kommentera redan inför nästa lektion. För att ett sådant arbetssätt ska kunna fungera krävs det dock att skolorna i kommunen satsar en del på IKT, menar Karin Andersson. Det måste finnas fungerande datorer, uppkopplingar och en teknisk backup-resurs på varje skola, någon som kan kolla att ljud och bild fungerar innan distanslektionen börjar, och hjälpa till att skriva ut läxor och dylikt.

Trots att det tagit ett par terminer att komma över de största tekniska hindren i Örnsköldsviks kommun verkar de ansvariga på inget sätt ha tappat modet. Snarare har man den fortsatta utvecklingen i fokus. I distansundervisningen har man alltså hittills använt sig av kommunikationstjänsten Skype, men Karin, Wikar och Atchara pratar nu om att istället prova resursen OpenMeating. Här kan man bland annat koppla samman elever på flera olika skolor och ha lektioner där eleverna interagerar och pratar, inte bara med lärare utan också med varandra.
- Eleverna kommer förhoppningsvis få mer utbyte av varandra och vi kan komma ännu närmare en verklig klassrumssituation, säger Atchara.

Kontaktinformation: Wikar Hashem, Örnsköldsvik

E-post: wikar.hashem@fcbu.ornskoldsvik.se

Kontaktinformation: Atchara Mathipikhai, Örnsköldsvik
E-post: ach2515@yahoo.com

Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se