Hur kan museets resurser användas för att förbättra det pedagogiska resultatet? Det var utgångspunkten för det projekt som Thomas Samuelsson, Katrinelundsgymnasiet och Magnus Dahlbring, Etnografiska museet i Göteborg genomförde med en elevgrupp. Nya arbetsformer och redovisning i form av multimediapresentationer gav ytterligare dimensioner åt projektet.  
 
Det finns stora möjligheter för skolor att utnyttja museernas resurser mer, särskilt nu när det blir allt vanligare med lärarlag och ämnesövergripande projekt.

Katrinelundsgymnasiet och Etnografiska museet samarbete i projektet "Museet som klassrum" gick ut på att hitta nya vägar att använda museernas stora samlingar av autentiskt material i undervisningen. En levande bild av vår historia ökar elevernas intresse och förståelse för olika kulturyttringar. Eleverna presenterade resultatet av sina efterforskningar multimedialt och vi ser dessa multimediepresentationer som ingångar, trådar, för andra att spinna vidare på med fördjupningar och nya idéer. Vi tror att man kan hitta intressanta projekt för alla kombinationer av ämnen och på alla stadier. Inte minst kan det inspirera eleverna till att göra egna "läromedel". Under hela arbetet har vi arbetat processinriktat och låtit elevernas frågor styra innehållet. Eleverna har tagit stort eget ansvar för sitt skapande.

Planering av projektet  
Historien tog sin början på en studiedag på Etnografiska museet. Efter att ha sett den fantastiska Paracas-utställningen med dess fantasieggande textilkonst, blev Thomas eld och lågor över att göra något multimedialt av det. Magnus Dahlbring på Etnografiska museet var inte sen att haka på.

Vi diskuterade formerna för ett samarbetsprojekt. En grupp elever som läste datafördjupning 60 timmar nappade på vår idé. Vi bestämde tillsammans att projektet skulle utmynna i multimediepresentationer på en cd-romskiva. Dessutom skulle varje grupp göra en projektdagbok på Internet. Vi gick igenom kursens upplägg och gjorde en ungefärlig tidsplan. Vi gjorde också en lista med möjliga infallsvinklar på frågor som alltid varit viktiga för människor. Huvudrubrikerna handlade om religion, teknik, natur och kultur, konflikter, redskap och boende. Vi ville med dessa utgångsförslag inspirera elevernas kreativitet och egna tänkande. Vi lät sedan eleverna välja fritt efter intresse. Ta gärna del av projektförslagen.

Introduktionen 
Vi samlade hela projektgruppen på museet för en ordentlig genomgång av projektet. Vi gick igenom förutsättningar, tidsplan och de olika startförslagen. Vi hade sedan frågestund och "brainstorming" för att få idéer. Magnus presenterade museet, vi gick en rundvandring och tittade på utställningarna. Eleverna fick idéer till hur materialet skulle kunna användas i multimediepresentationerna. De tekniska inriktade infallsvinklarna dominerade helt naturligt. Med dessa första idéer i bagaget gick vi ytterligare en rundvandring där eleverna stannade till inför de montrar som verkade mest intressanta för deras intresseområde.

Exempel på montrar som fångade intresset direkt var en modell av en inkakonstruktion. Det var inte själva modellen som var det centrala utan hur man skulle kunna göra en 3D-modell av den i datorn. Ett annat hett objekt var en 1000-årig mumie från Chile som presenteras i en ensam monter med ett röntgenfotografi över hela föremålet.

Ytterligare diskussioner och funderingar uppstod ur detta återbesök i utställningen. Många ville veta vilka möjligheter det fanns att använda museets arkiv med foton, ljudupptagningar med mera. Mötet avslutades med att flera preliminära grupper hade bildats. Alla fick i uppdrag att fundera ut en preliminär projekttitel och skriva frågor som de ville ha svar på. 

Det var intressant att konstatera att det som inledningsvis föll de flesta i smaken som mumier och krympta huvuden inte var det som arbetena sedan kom att handla om.

Magnus lade avsevärd tid på att gå runt med grupperna och berätta om de delar av utställningsmaterialet som var särskilt intressant. Han gav tips på material från museets bibliotek, skolbibliotek och folkbibliotek. Eleverna fick en genomgång av de bilder, ljud och filmer som fanns på museet. Magnus kontaktade en boliviansk musiker, Carlos Machicado, som trakterade instrument och berättade för "Musikinstrument"-gruppen.

En del grupper skannade bildmaterial ur museets arkiv. Teotihuacan-gruppen koncentrerade sitt arbete på tempelbyggnader med matematiska och byggnadshistoriska jämförelser mellan ett stort antal pyramidstrukturer, även de egyptiska. Mayaarkitektur-gruppen arbetar med Mayakulturen ur ett kulturhistoriskt perspektiv.

"Blåsrörs"-gruppen samlade in uppgifter om blåsrörets historia, användningsområde, utseende med mera och gjorde en karta över Amerika med de områden där vapnet brukas. Uppgifterna hämtades ur "Handbook of South American Indians". I denna bok fanns bildmaterial från den svenska Thulin-Liljewalch-expeditionen 1912. Eleverna fann även ett särtryck om hur man gör ett blåsrör (skriven av Boris Malkin) samt uppgifter om toxiner hos de så kallade pilgiftsgrodorna i denna bok.

Indiansk religion intresserade en av eleverna (projektet "Prärieindianer") som fokuserade sitt arbete på det rika bildmaterial som den kände fotografen Edward S. Curtis producerade under sin aktiva period i början av 1900-talet. Bilden är hämtad ur elevproduktionen "Paracas-textil – ett bildspel om en tvåtusenårig kulturs fantastiska textilkonst". 

Det var extra inspirerande att vi hade tillgång till museets samlingar och resurser i form av Magnus, med professionella ämneskunskaper och kanske viktigast, stor erfarenhet av fältarbete bland indianer. Det gav också mer tyngd åt arbetet, jämfört med vanlig klassrumsundervisning.

Avgränsningen
Den kanske knepigaste uppgiften var att avgränsa arbetet. Eleverna var entusiastiska inför arbetet men det kräver erfarenhet att kunna bedöma hur lång tid faktainsamling och programmering tar. De flesta grupperna fick sänka ambitionsnivån på mängden fakta som till slut kom med i presentationen.

Eleverna tog stort eget ansvar för sin planering. För att det skulle fungera fastställde vi ramar och tider för delredovisningar och slutredovisning. Eleverna redovisade sin planering i en projektplan och gjorde en projektdagbok över uppnådda delmål. Det var viktigt att projektet skulle kännas så riktigt som möjligt och att resultatet av elevernas mödor hade en verklig mottagare.

Dokumentationen
Eleverna hade olika grundförutsättningar för sina presentationer men visade sig vara ett tämligen jämnstarkt fält. De elever som inte hade hunnit lika långt i den rent tekniska framställningen uppvägde det genom att kombinera tekniken med ett stort mått av kreativitet och känsla för estetik. Gruppernas sammansättning måste också vägas in i bedömningen av slutprodukten. Några valde att arbeta på egen hand medan andra jobbade i par eller i grupper om tre.

Tidsplaneringen
Kursen lästes relativt koncentrerat, måndag, torsdag och fredag varje vecka, totalt nästan fyra timmar. Detta bidrog till ett bra flyt i arbetet. Närheten till museet underlättade naturligtvis också en del.

De flesta grupper underskattade den tid det tar att få ihop en multimediepresentation. Det är ju inte bara text som ska sättas samman utan också bildmaterial, ljud, film och animationer. Dessutom ska allt presenteras tilltalande och överskådligt. Det innebar att det blev väldigt stressigt på slutet.

Sikta och skjuta över målet – om att börja om
De grupper som inte hade planerat tillräckligt märkte flera gånger att de hade gjort onödigt arbete med till exempel en animation som sedan inte behövdes. Några gick också in med orealistiska förväntningar om arbetets omfattning och fick steg för steg koncentrera sig på ett smalare område. Ju större multimedieprojekt, desto viktigare är det att ha en god planering. Annars förlorar man mångdubbelt med tid på slutet. Flera elever missade också dokumentation med till exempel foton under arbetets gång som sedan inte gick att återskapa.

Tekniska missöden
Datorer krånglar ibland! Multimedieproduktion är ganska komplicerat, många programvaror ska samarbeta och datorernas kapacitet utnyttjas maximalt. Flera krascher inträffade, ibland hade grupperna inte sparat tillräckligt ofta och fick börja om. Störst problem hade vi med en videoinspelning från en indiansk marknad i Guatemala som en av grupperna önskade ha med i sin presentation. Vid ett otal tillfällen försökte man att få över filmen till datorn utan att lyckas. I stället fick man använda sig av diabilder tagna vid samma tillfälle och göra ett enklare bildspel i stället. Det fick inte samma verkan men helhetsintrycket och de ursprungliga idéerna kunde ändå behållas. 

Vår pedagogiska idé 
Elevernas ansvarsroll ställde krav på samarbete och planering i grupperna. Vi har haft "skriva för att lära"  som pedagogisk modell. Det innebär att eleverna arbetar mycket ihop i responsgrupper, diskussion i smågrupper för att hjälpa varandra och att gå runt och titta på varandras arbeten för att få ytterligare inspiration. Varje fas har inletts med "brainstorming" och ordentlig planering på papper med frågor man ville ha svar på, innan man satte sig vid datorn.

Eleverna fick dela in sig i grupper om två eller tre. Varje grupp fick utse projektansvariga, ansvariga för innehåll, grafisk form och programmering. Några valde att arbeta ensamma.

Vi lät grupperna välja projekt relativt fritt. Projekten speglar i huvudsak olika aspekter på indiankulturer, då eleverna starkt influerades av de utställningar som visades under projektets gång.

Kommunikationen i gruppen går både mellan eleverna och mellan eleverna och handledarna. Direkt undervisning sker oftast först när vi står inför ett konkret problem som "hur skannar man?". Detta sker när eleven håller på att programmera sin multimediepresentation.

Vi har gett respons under hela processen från idé till färdig multimediepresentation och återkommande haft information och undervisning när eleverna behövt det. Respons är en av hörnstenarna i "Skriva för att lära"-pedagogiken, både från gruppen, övriga grupper och från handledarna. Bra respons betyder tveklöst högre kvalitet på slutresultatet.   

För att utjämna skillnaderna i elevernas datorkunskaper valde vi att låta alla elever börja med en grundkurs i multimedia på cirka tjugo timmar. De hann då göra en multimediepresentation, en "hemsida" där de presenterade sig själva med text, ljud, bild, animation, video och interaktivitet i form av knappar.. Många kunde redan en hel del och under arbetets gång byggde vi på med kunskaper i det som respektive projekt krävde. Denna första fas pågick vecka 2–10, ungefär 25 timmar. Alla elever gjorde inte allting utan fick specialisera sig efter intresse och förkunskaper. 

När vi sedan arbetade med det egentliga projektet så förkortade vi inlärningstiden i de olika programvarorna genom att ge eleverna en kort förevisning i den aktuella programvaran när de stod inför en konkret uppgift, till exempel "jag vill göra egna bakgrunder", eller "jag vill spela in ljud". Ibland fick duktiga elever visa sina kamrater hur man gör. Som stöd har vi använt ett egenutvecklat undervisningsmaterial som inte detaljstyr eleverna utan låter dem testa och "leka in" kunnandet ganska fritt. (Programvarorna vi använde är föråldrade idag men förhoppningsvis speglar dokumentet ändå hur vi tänkt)

Pedagogiken i datasalen har varit "visa först och låt eleverna sedan testa själva fritt". Det råder ingen tvekan om att detta arbetssätt är helt överlägset steg-för-steg-beskrivningar, särskilt om dessa inte ingår i något sammanhang. Vi har också väntat med undervisning tills behovet har funnits, elevernas egna frågor styr. Sammantaget har eleverna ökat sina datakunskaper nästan ofattbart mycket på denna korta tid.

Vill du ha en fördjupad beskrivning av "skriva för att lära"-pedagogiken kan du ladda ner pdf-dokumentet skrivprocessen.  

Projektledarnas roll 
Magnus har bidragit med faktakunskaper och ställt museets resurser till gruppernas förfogande. Han har också hjälpt eleverna att hitta bra litteratur. Thomas har haft hand om den datatekniska sidan och hjälpt till med planering och formgivning av multimedieproduktionerna. Tillsammans har vi planerat hur det hela ska gå till i stora drag.

På museet 
Etnografiska museet låg på 5 minuters promenadavstånd från Katrinelundsgymnasiet. Detta underlättade naturligtvis och det var lätt för eleverna att göra även kortare besök på museet. Eleverna fick passerkort och kunde röra sig fritt. Magnus fanns tillgänglig för diskussioner och hjälp med litteraturförslag, arkivuppgifter med mera.

Vi uppmuntrade grupperna att förbereda varje besök, till exempel med frågor enligt "skriv för att lära"-pedagogiken. De första veckorna lade många grupper en hel del tid på museet, senare i kursen tillbringades mer tid i datasalen. Magnus var då också för det mesta där. Viktigt för kvalitén på presentationerna var att vi fick använda arkivuppgifter som foton och faktatexter fritt.  

Multimediepresentationerna  
Eleverna valde olika infallsvinklar på indiankulturer i Amerika. Nedan följer ett axplock av elevproduktionerna:

Mayaarkitektur – en presentation av spännande byggnader från en gammal indiankultur (t.v.). Teotihuacán – om tempelbygge i gamla indiankulturer (t.h.).

Musikinstrument – om olika musikinstrument i Sydamerika (t.v.). En bolivian med quechua-indianskt ursprung engagerades för att spela och berätta om olika instrument. Inspelning gjordes i skolans radiostudio.

Inkaarkitektur i 3D – ett datortekniskt avancerat arbete gjort med ett 3D-program som i animerad form visar hur ett inkatempel växer fram (t.h.).

Mediainsamling 
En stor del av tiden gick åt till att samla in material till faktatexter, ljud, bilder, animationer och filmer.

Textfakta fick eleverna genom Internet, böcker på biblioteket och böcker, broschyrer och faktatexter på museet.

Bildmaterial samlades in från Internet, till exempel från Multimediabyråns Bildarkiv. Eleverna skannade foton och bilder från olika böcker. Vidare fick de tillgång till museets bildarkiv och tog egna bilder med digitalkamera. Många tillverkade också egna bakgrunder och knappar med hjälp av Photoshop.

Vi digitaliserade delar av ett videoband som Magnus hade och filmade en del själva med videokamera. En grupp konstruerade en egen 3D-värld i datorn.

Eleverna talade in egna speakertexter direkt via mikrofon till datorn. Internet användes en del, bland annat Ljudarkivet på Multimediabyrån. Vi använde radiostudions resurser, bland annat för att spela in musik. Vi använde oss också av en del copyrightfri musik som följer med multimediaprogrammet.   

Svårigheter och misstag  
Eleverna hade av naturliga skäl inte så stor erfarenhet av att driva ett projekt av denna omfattning. Vi handledare hade väl stora ambitioner med projektet och gapade över mycket stora områden. Vidare krånglade tekniken ibland. Detta sammantaget gjorde att eleverna fick avsätta en hel del fritid för att bli klara. Det ska dock sägas att de gjorde det med gott humör då arbetet var mycket lustbetonat.

Slutsatser  
De multimediala presentationerna visade sig hålla så god klass att en majoritet av eleverna fick MVG. Något trögare var det att få in projektplanering och dagbok. De flesta lyckades lämna in en acceptabel dokumentation till sist.  

Ett sådant här projekt är mycket roligt att genomföra! Eleverna visar prov på stor kreativitet och arbetsglädje. Som handledare får man också skärpa till sig lite extra, klart inspirerande! Det utdelades ett stort antal MVG på kursen.

De viktigaste orsakerna till projektets stora framgång tror vi är:

• Att eleverna fått studera teknik, historia och språk i ett meningsfullt sammanhang.
• Att de fått arbeta med "skarpt" historiskt material på museet.
• Att de kommit utanför skolans lokaler och mött en professionell ämnesföreträdare.
• Att deras redovisningar blir publicerade med en tydlig mottagare.
• Att de redovisat med hjälp av multimedia som är mycket lustbetonat och ger kreativiteten möjlighet att blomma ut.
• Att kursen var relativt koncentrerad med tre pass per vecka bidrog till bra flyt i arbetet.

Ur museets synpunkt har det varit intressant att nå en delvis ny målgrupp. Etnografiska museet, från årsskiftet 98/99 en del av Statens Museer för Världskultur, har en uttalad ambition att nå en bred publik. Man strävar mot ett ökat användande av modern informationsteknik för att förtydliga och ge liv åt historisk dokumentation. Man vill fördjupa samarbetet med universitet, lärarutbildningar och skolor. Projektet ligger alltså helt i linje med museets ambitioner.   
  

Thomas är civilingenjör med lärarexamen och arbetar deltid som datalärare på Katrinelundsgymnasiet i Göteborg och deltid på Multimediabyrån som kursutvecklare.
E-post: thomas.samuelsson@gbgsd.se