Även om vi har stor frihet att åskådliggöra ett material i många olika diagramtyper, vill vi ändå utnyttja den typ som säger betraktaren mest på enklast möjliga sätt. Excel tillhandahåller diagramtyperna:

• Stapel
• Liggande
• Linje
• Cirkel
• Punkt
• ...

Och inom varje diagramtyp finns undertyper att välja bland. Man kan undra om vilken diagramtyp som helst duger för att visualisera vilka data som helst. Till vår hjälp finns några riktmärken.

Stapeldiagram
Denna diagramtyp används när vi har kategorier som inte är heltal, t.ex. klassbeteckningar. Staplarna placeras på lika avstånd från varandra och de olika serierna, t.ex. pojkar respektive flickor, redovisas i var sin färg.




En variant av stapeldiagram är den staplade undertypen som visar hur delen förhåller sig till helheten. Ofta ser man graderingen i procent.
Diagrammet till vänster ger inget besked om antalet elever men däremot hur stor del av klassen som var frånvarande respektive närvarande.



Liggande stapeldiagram
Som alternativ till det vanliga Stapeldiagrammet kan man välja liggande dito. Ett exempel på användningsområde är befolkningspyramiden.

Genom att låta bredden på staplarna vara maximal, så att de tangerar varandra, har vi här fått ett histogram. Histogram, antingen de är stående eller liggande, används när kategorierna utgörs av intervall. I detta ligger en symbolik eftersom stapelns bredd fångar in alla värden i intervallet samtidigt som det inte kan förekomma några värden mellan två intervall.



Stolpdiagram
Stolpdiagram används när kategorerna utgörs av de hela talen; -2, -1, 0, 1, 2, ... t.ex. elevers ålder.

För att markera att det är de exakta värdena samtidigt som det inte existerar några värden mellan dessa heltal, brukar man använda smala stolpar istället för breda staplar. Excel har ingen egen diagramtyp för stolpdiagram men genom att manipulera andra diagramtyper kan man få det korrekta utseendet. 



Cirkeldiagram
Har man ett material som bildar en helthet, t.ex. 100%, ger Cirkeldiagrammet en god överblick över de enskilda bidragen.

Även om samma data skulle kunna redovisas i ett stolpdiagram skulle vi förlora helhets-intrycket, alltså att kategorierna tillsammans står för 100 %.





Linjediagram
Är det fråga om ett material som varierar kontinuerligt är det lämpligt med ett Linjediagram. Typexemplen är när värden beror av tiden, t.ex. temperaturväxlingar eller börskurser.

Att linjen i diagrammet är heldragen är ett uttryck för att temperaturen varierar kontinuerligt, alltså även mellan de mätvärden som diagrammet bygger på.



Punktdiagram eller XY-diagram
Både i Stapel- och Linjediagram är kategorierna regelbundet placerade utefter kategoriaxeln, alltså den i normalfallet liggande axeln, den axel som brukar betecknas med x. Men ibland är en tabells värden inte så regelbundna utan vi behöver kunna styra placeringen även i x‐led. För detta ändamål tillhandahåller Excel Punktdiagram, eller XY‐diagram.

Exemplet ovan visar sambandet mellan Frånvaron i undervisningen och Resultatet vid prov. Punkterna är inte jämnt fördelade utefter x‐axeln, utan deras placering i sidled styrs av deras x‐värde, alltså av elevens poäng. Inom naturvetenskap är denna diagramtyp standard, eftersom man där oftast är intresserad av hur en storhet, t.ex. y, påverkas av en annan storhet, t.ex. x. 



Polärt diagram
Den polära diagramtypen är inte den mest användbara men är ändå ett alternativ. Inom matematiken åskådliggörs samband ibland i denna diagramtyp och vill man illustrera elevers profiler och resultat i olika ämnen och kurser finns möjligheten.