Primär- och sekundäraxel
Ibland vill man åskådliggöra serier som är av skilda typer, t.ex. antal respektive kostnad, eller serier med värden i helt olika talområden. Problemet är antingen att värdeaxeln y inte samtidigt kan representera skilda typer eller så uppstår bekymret med att den serie som ligger i det övre värdeområdet helt kommer att dominera diagrammet.

Lösningen på dessa problem är att utrusta diagrammet med två y‐axlar, s.k. Primär‐ och Sekundär‐axlar.

Tabellen visar antal elever som valde industriprogrammet i sitt förstahandsval samt antal personer som var sysselsatta i industribranschen, under åren 1987‐96.










Skapar vi ett standarddiagram blir serien Förstahandssökande helt marginaliserad.







Ett diagram som ger tabellen större rättvisa får vi om vi utnyttjar även en Sekundär‐axel.

De mått och steg som vidtagits är följande:

• utgå från standarddiagrammet markera serien för Sysselsatta
• gå till Diagramtyp och välj Linjediagram, första undertypen
• gå till Formatera databasserier, fliken Axel och markera Sekundär-axel
• ange lämpliga rubriker, både för diagrammet och för de båda värdeaxlarna, i dialogrutan Diagramalternativ, fliken Rubrik

Åtgärderna ger detta:

• ta bort Kantlinje och Yta hos Förklaring
• anpassa diagrammets färgsättning och textegenskaper på samma sätt som i tidigare diagram

Diagrammet har därmed fått formen:

Nu återstår att synkronisera Primär‐ och Sekundär‐axlarnas skalor för att få lättare avläsning. En möjlig lösning är att behålla Primär‐axelns talområde men låta Sekundär‐axeln gå till 700 000.

• markera Sekundär‐axeln och välj Formatera axel, fliken Skala
• ange 700000 vid Maximum och bekräfta med OK

Så här blir slutresultatet:

Ett annat exempel på anpassning av grafer är hämtat från fysiken och visar hörselurvan utifrån ljudintensitet och ljudnivå. Nyheten här är kombinationen av linjär och logaritmisk skala.

Utgångsläget är tabellen till höger och vi vill visualisera tabellen i diagrammet:














Arbetsgången är:

• markera tabellen och välj diagramtypen Punkt, tredje undertypen.
• gå direkt till Slutför
  
  

Resultatet är:

• markera Ljudnivå‐serien och välj Formatera dataserie
• markera Sekundär-axel på fliken Axel och bekräfta med OK

Eftersom både Värde-axeln x och Primär-axeln y måste visas med logaritmisk skala måste axlarnas skala ändras.

• markera x‐axeln, välj Formatera axel, fliken Skala
• markera tillvalet Logaritmisk skala och bekräfta med OK
• gör motsvarande inställning även för Primär-axeln

Diagrammet har nu fått formen:

Att de två serierna inte grafiskt sammanfaller trots att de utgör en identitet beror bara på att de två y‐axlarna inte är synkroniserade.

Eftersom vi vet, inte minst från den ursprungliga tabellen, att t.ex. 0 dB motsvarar 10^-12 W/m² låter vi Primär-axeln gå från 10^‐14 till 10², eller som det skrivs i Excel: 1,0E‐14 respektive 1,0E2.

• markera Primär‐axeln, välj Formatera axel, fliken Skala
• ersätt värdet vid Minimum med 1,0E‐14 och bekräfta med OK

De två seriernas grafer sammanfaller därmed:

Det finns ingen anledning att försöka visa båda graferna så vi avbeställer både Linje och Brytpunkt för ljudnivå‐serien.

• markera serien Ljudnivå och välj Formatera dataserie, fliken Mönster
• välj alternativet Ingen för både Linje och Brytpunkt och bekräfta med OK
• ta bort Förklaring och lägg till rubrik både för diagrammet och för axlarna

Resultatet blir:

Värde‐axeln x behöver flyttas till diagrammets undre del och antalet stödlinjer verkar vara i största laget.

• markera Primär‐axeln och välj Formatera axel, fliken Skala
• ange värdet 100 för både Huvudenhet och Delenhet
• ange värdet 10‐14, alltså 1,0E‐14 för Värdeaxel (X) Korsar vid
• bekräfta med OK
• gör den slutliga färgsättningen för diagrammet

Uppfattar vi negativa ljudnivåer som alltför provocerande kan vi dölja negativa värden genom att påverka talformatet.

Hur man genomför denna manipulation tillhör nästa avsnitt men resultatet blir att både tabell och diagram låter negativa
värden bli osynliga.




Logaritmisk skala
Ytterligare ett exempel på logaritmiska skalor hittar man i elprogrammets kurser för motorstyrning.

Det är området mellan graferna som är det intressanta och svarar på frågan hur lång tid det tar innan överlastskyddet löser ut för viss strömstyrka. På x‐axeln anges hur många gånger större ström som går genom överlastskyddet än skyddets inställda värde.

Grafer som uppvisar så här extrema lutningar mår bra av att logaritmeras.

• markera x‐axeln, välj Formatera axel
• markera tillvalet Logaritmisk skala precis som i förra exemplet
• välj Logaritmisk skala även för y‐axeln

Diagrammet får följande utseende:




















För att öka möjligheterna till avläsningar i diagrammet behövs stödlinjer.

• markera diagrammet och välj Diagramalternativ, fliken Stödlinjer
• markera alla tillvalen så vi får stödlinjer både för Huvudskala och Delskala i både x‐ och y‐led och bekräfta med OK.
• markera x‐axeln och välj Formatera axel, flik Skala
• ange värdet 0,1 vid Värdeaxel (Y) korsar vid för att flytta y‐axeln till diagrammets vänsterkant och bekräfta med OK
• ange rubriker enligt diagrammet nedan

Slutresultatet är:



Felgränser
Nästa exempel på anpassning av grafer hämtar vi från omvårdnadsprogrammet. Diagrammet visar jämviktskoncentrationen för ett läkemedel med felgränser.

Mätdata är hämtade från tabellen:

Vi skapar diagrammet på följande sätt:

• markera kolumnerna Dos och Koncentration i tabellen
• skapa ett Punkt‐diagram av första undertyp markera serien och välj Formatera dataserie, fliken Y‐felstaplar

Felgränserna kan anges på flera olika sätt. I detta fall hämtar vi dem från tabellen och använder oss därför av Anpassad felmängd:

• hämta värden för övre och undre felgräns från tabellens områden

Resultatet blir:

• infoga en trendlinje, typ Exponentiell
• ge trendlinjen 30 enheter både framåt och bakåt under Prognos på fliken Alternativ och bekräfta med OK
• ta bort Förklaring och lägg till rubriker
• formatera axlarna, trendlinjen och rubrikerna och färgsätt diagrammet

Diagrammet har fått sin slutliga form:

Upp/nedstaplar
En variant av Stapel‐diagram är Upp/Nedstaplar där man även kan påverka det värde vid vilket stapeln ska börja.

Exemplet är hämtat från fordonsprogrammet och utgörs av en tabell över olika oljors temperaturområde:

Dessa data vill vi visualisera i diagrammet:

• markera alla tre kolumnerna i tabellen, skapa ett Linje-diagram
• markera någon av serierna, välj Formatera dataserie, fliken Alternativ
• välj tillvalet Upp/Nedstaplar och bekräfta med OK

Dessa åtgärder ger diagrammet:

Vi vill nu osynliggöra själva linjerna och istället framhäva staplarna:

• markera respektive serie, välj Formatera dataserie, fliken Mönster
• välj Ingen för både Linje och Brytpunkt
• ta bort Förklaring, lägg till rubriker med tillhörande format, färgsätt diagrammet

Vi sänker kategoriaxeln till ‐30, osynliggör huvudskalstrecken samt ger staplarna en symbolisk färgtoning.

Lodlinjer
Det avslutande exemplet, som får visa antalet elever vid skolan och deras ålder, skapar ett stolpdiagram genom att använda tillvalet Lodlinjer.

Utgångspunkten är tabellen:

• markera tabellen och skapa ett Linje‐diagram
• Det första diagramutkastet visar Ålder och Antal som två oberoende serier istället för att visa Antal som beroende av Ålder.
• markera diagrammet och välj Källdata, fliken Serie
• ta bort serien Ålder

På x‐axeln ska vi ha elevernas ålder och värden för x‐axeln hämtar vi därför från tabellen.

• ange vid Etiketter för kategoriaxel (X) det tabellområde där elevernas ålder finns
• bekräfta med OK
• markera serien och välj Formatera dataserie, fliken Alternativ
• välj tillvalet Lodlinjer
• gå till fliken Mönster och avbeställ både Linje och Brytpunkt
• bekräfta med OK

Diagrammets utseende är nu:

Det fyller ingen funktion att ha synliga skalstreck på x‐axeln så vi avbeställer dem:

• markera x‐axeln och välj Formatera axel, fliken Mönster
• välj Inga under Huvudskalestreck och bekräfta med OK
• ta bort Förklaring, lägg till rubriker, formatera axlar och färgsätt diagrammet

Slutresultatet blir: